Winning

Jag orkar inte vara seriös ikväll. Det går bara inte att formulera sammanhängande tankebanor. Jag har haft säkert 20 idéer om vilka jag velat skriva om men så fort jag satt mig ner har det varit blankt. Jag får skylla på att det är fredag.

En del av irritationen i föregående inlägg har lagt sig. Jag har diskat. Den har dock också ökat eftersom jag varit ovetande om att Femman visar Léon ikväll och nu har jag missat första timmen och enligt oskrivna lagar är det då ingen idé att se filmen.

Apropå att vara oseriös... Hade en lektion idag där diskussionen kom in på Charlie Sheens excesser och då visade de mig den här:

Först såg vi dock på intervjun som videon är baserad på. Första delen hittar man här och den andra finns här. Killen är totalt flippad! Han bor tydligen ihop med två tjejer med tvivelaktiga yrken och de har varsin relation med Sheen och med varandra... Ja, vad säger man? Och nu har han tydligen stämt Chuck Lorre på en satans massa pengar också.

Jag sitter alltså här och skriver ett inlägg om Charlie Sheen medan jordbävningar och tsunamier tar över Japan.

Moget. Jääävligt moget.

Jag kan dock inte göra något åt någotdera och därför fokuserar jag på det som jag i alla fall kan skratta åt. Man kan inte göra annat åt detta förvuxna barn med alldeles för mycket pengar på fickan. Killen drar i sig så mycket kokain han orkar, tar en nitroglycerintablett när hjärtat börjar rusa för fort och undgår därmed att dö i en hjärtattack. Strategier... Men det är så dumt att klockorna stannar. Och nu har han alltså fått sparken från 2½ Men.

Det ryktas om att Rob Lowe är aktuell att ta hans plats som Charlie Harper. Det kan funka, men på senare år är bad boy Lowe bara Sam Seaborn i West Wing för mig, där för övrigt Charlie Sheens pappa Martin spelade presidenten... Fast, det där ryktet var ju bara bogus tydligen. Man ska alltid kolla flera källor. Hör ni det, ungar?

Nä, nu slutar jag ödsla energi på Charlie. Thanks for all the laughs, though.