Tidsperspektiv förskjuts på film. Ett helt liv kan skildras på en minut
och en minut kan bli en timme. Det är lite som i det verkliga livet.
Vissa saker går snabbt, kanske snabbare än man vill, eller så släpar
tiden sig fram. De senaste tre åren i mitt liv har kännetecknats av
high motion och fast forward mest hela tiden.
På film kan man dock spola tillbaka om det är något man missat eller
bara vill se och uppleva igen. Så funkar tyvärr inte livet. Minnen har man,
men man kan inte få tillbaka det som passerat.
Film ändrar ens synvinkel, ens perspektiv. Att se en film kan ge nya perspektiv
på saker och ting. Saker man aldrig brytt sig om kan helt plötsligt bli viktiga.
Eller tvärt om. Eller… så trycker man på fast forward och spolar förbi det tråkiga.
Så funkar inte livet. Tyvärr.
Ert livs anslag är slut nu. Funkade det?
Huvudkonflikten är presenterad – skolan är slut och vad händer sedan?
Förhoppningsvis är ni, huvudkaraktärerna, inte i ett allt för hemskt underläge…
men osäkerheten finns nog där innerst inne. ”Vad händer nu?”
Jag vill i alla fall veta mer, alltså finns det en framåtrörelse!
Var anslaget kort? Tre år, i high motion och snabbspolningsläge.
Jepp, anslaget funkar.
Nu är det upp till er att presentera er för världen, att göra som den gode
Will och ”go see about a girl”, våga er utanför de trygga 70-skyltarna.
Att som de döda poeterna våga gå utanför de ramar och åsikter
som grott in i generationer. Att finna er egen gång ”your own walk”,
att samla rosenknoppar – medan ni kan.
Livet kommer att fortsätta i klassisk hollywood-anda. Förhoppningsvis
kommer era liv inte fastna i en enda genre utan ni kommer att få er beskärda
del av drama, thriller, komedi och action. Bokstavligt tolkade filmtitlar som
”På smällen”, ”Sagan om ringen” ”Monster till svärmor”, ”The kids are
alright”, ”The fast and the furious”, ”Kick-Ass” och ”Nyckeln till frihet”
känns som upplevelser ni har att förvänta er…
Oavsett genre kommer konflikter att fördjupas, trappas upp och förlösas
– på löpande band. Vändpunkter kommer att leda er in på oanade vägar.
Ibland av eget val och ibland under påverkan av diverse antagonister.
Oavsett om vägarna är självvalda eller inte är det ingen idé att ångra gjorda
val. (Man kan ju inte spola tillbaka och ändra på saker…) Lär er av era val
och inse att det är bättre att ha gått över bron ensam än att stå ensam kvar mitt
på den.
När ni sedan är framme vid avtoningen kommer ni förhoppningsvis att tänka
Och där, i slutet av er film hoppas jag att ni lärt er att se saker från olika håll,
att ni fått perspektiv på världen – alltså världen utanför 70-skyltarna; att era
åsikter är era egna och att ni gått er väg i livet utan ånger.
Men skynda er – det är som sagt inte bara på film tidsperspektiv förskjuts.
P.S. HP08… I love you.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar