On the road. Again.

Cool co-pilot, huh?
Nu är lilla familjen på väg hem igen. Har just lämnat Vilhelmina (utan biltrubbel denna gång) där vi åt sista slaskmåltiden på väldigt länge. Monstret åt en mjukglass till efterrätt och själv tog jag en Omeprazol...

Hopp om livet

Det finns fler människor som förstår vikten av att betala skatt och som förstår vilket svammel Alliansen matar den svenska ignoransen med. Hoppet lever alltså...
Men ska det bli någon nyordning måste vi bli fler, och media måste börja syna verkligheten i sömmarna.
Ni som tror er ha fått mer pengar i plånboken, ta och räkna efter. Jag och Farsta-Christian har redan räknat.

And now a commercial message...

Fast, kommersiell är det sista han är, den rödhårige unge mannen. Men Lärarjäveln tänker ändå göra reklam för killen som personifierar en Power-Bar. Gå in här och njut av hans (video)bloggande. 

Mätt och glad

Så här ser en mage full av småplättar ut. Bara så att ni vet.

Snart bär det av från stugan. Det är vemod i luften.

Vårsol och vattkoppor

Lärarjäveln for inte till Blåkulla under påsken. Hon drog till potentiell batteriuppladdning i nordliga landsdelar istället.

Allt började bra, resan gick bra trots att vi körde på natten. Vi turades om att vara trötta. Det var lite småtrevligt att se solen gå upp... Ursäkta den dåliga kvaliteten på fotot. Vägen är inte den bästa...

Vi sov en natt hos svärisarna, sedan drog vi upp till paradiset. Det var  underbart att komma upp till stugan och finna den städad, nymålad och fräsch. Tänk vad ett par liter vitfärg kan göra! 

Solen värmde luften och våra tomma själar och batterierna laddades med lövkrattning, eldning och en massa mys. Ett visst smolk dök dock upp i form av en "plita" på Monstrets hals. Vi ignorerade den som "en plita som man får efter att ha sprungit omkring en hel dag iklädd underställ av syntetmaterial".

Dagen efter hade den  dock fått sällskap och då var det bara att konstatera att vattkopporna hade kommit. Kul. Dock så mådde Monstret bra förutom prickarna som ploppade upp en efter en och efter 10 minuter i kö hos sjukvårdsupplysningen fick vi veta att det gick att vara ute och att Monstrets ork fick avgöra. Hon har orkat ganska mycket.

Igår åkte vi dock ner till byn för proviantering och det är meningen att vi ska åka upp till stugan igen i eftermiddag. Monstret är retligt och jag börjar tro att det är en dum idé att dra uppåt. Problemet är att alla våra prylar är där så det är ett måste. Men, det är inte längre än att vi kan åka ner igen utifall att hon skulle bli sämre.

Annars har jag lyckats få ett brännsår på knät eftersom jag var så dum att jag lutade knät mot bastuaggregatet, jag har latmansblåsor i händerna efter att ha krattat hela holmen, jag är livrädd för att få bältros av Monstrets vattkoppor och det är fortfarande lov kvar. 

Det är 45 kalenderdagar till skolavslutningen. Det är 25 jobbdagar kvar till skolavslutningen och det är 30 (31) arbetsdagar kvar till sommarlovet.

På lördag går silverpilen hem till lilla byn. På måndag börjar en ny arbetsvecka och därmed nytt schema. Ett fullt sådant. Men det ska väl gå... Jag är särskilt förtjust i SV1205-lektionen på måndagar och tyskan på fredagsmorgonen...

I'm off...

Glad påsk.

Musiklistan

Med risk (chans?) för att det bara blir en massa Bon Jovi-låtar har jag beslutat mig för att ta mig an musiklistan som härjar runt i bloggosfären... Vi får se hur länge jag håller ut och för spänningens skull tror jag att jag börjar bakifrån. Med listan alltså.

So here goes...

30. Min favoritlåt från den här tiden förra året


'

Fruktansvärt dålig kvalitet på det här klippet... Men vad fan. Jag sprang som en vind till den här låten, både utomhus och på löpband och ska jag vara ärlig så följde den mig överallt och gör det än idag eftersom textraden "dance in the pouring rain" numer sitter permanent på min högra arm.

29. En låt från min barndom



Ja... Vad ska man säga? Jag hade en stor affisch ovanför sängen och kunde låten utantill. Och dansen. Den har jag och mina korridorsbrudar dessutom kört på en och annan korridorsfest och på V-Dala nations dansgolv... Ja, herregud. Har preskriptionstiden gått ut månntro?

28. En låt som får mig att känna mig skyldig



Jag kommenterar inte...
------------------------------------------------------------------------------
Det här var skoj. Jag fortsätter med någon punkt till.
------------------------------------------------------------------------------


27. En låt jag skulle vilja kunna spela på instrument



Synd bara att det är Blaze som sjunger i den här versionen... Men en dröm är att kunna spela gitarr och att kunna hoppa runt med gitarren som jag gör med diskborsten till den här låten.

26. En låt jag kan spela på något instrument



Pekfingervalsen på piano, på Monstrets xylofon, på blockflöjt. Men längre än så sträcker sig inte min kompetens. Tyvärr.

25. En låt som får mig att skratta



Personer med kännedom om Lärarjävelns arbetsrum förstår. Punkt.
----------------------------------------------------------------------------

Nu får det vara nog, nu lägger Lärarjäveln av.

 

Spit into the eye of a hurricane

Fact

Fiction

Fast det är så här ilskt det känns.

Grrr!

Följande inlägg är skrivet med mobilen, samtidigt som jag promenerar hem, så om styckemarkeringen inte är som den ska eller om helt random ord dyker upp så beror det på T9 eller den ilska jag är rädd ska försvinna innan jag hinner hem och få på datorn.

Ja, jag är arg. Jag är arg på lärare som inte vill vara lärare men som "av trygghet" fortsätter och därmed förpestar tillvaron för andra.


Jag vet att jag i perioder klagar på mitt jobb; att det är jobbigt; att vissa chefer har varit fullständigt födda i bastun... Men det gör mig inte till en av dessa människor! Jag VILL vara lärare och det är 90 procent av tiden något av det roligaste jag vet. Dessutom, om någon utanför skolan frågar hur det är på jobbet framhåller jag de positiva sakerna och skiter oftast i att nämna det som för stunden kan tänkas vara jobbigt. Jag far inte runt och snackar skit om min arbetsplats med vem som helst. Särskilt inte som att arbetsplatsen är konkurrensutsatt och behöver vartenda positivt ord den kan få för att överleva...

Men, nu finns det ju lärare som inte vill vara lärare... Ta tjänstledigt, gör något annat. Sluta hyckla. Säg upp er. Gör vad som helst bara ni gör något.


Hur ska läraryrket någonsin få en bättre status om "de som inte blev något annat" stannar kvar av någon sorts falsk trygghet? En falsk trygghet som innebär ångest innan arbetsdagen börjat och som tvingar fram ständiga kommentarer om hur tråkigt och jobbigt allting är...

Sluta vara ett offer, gör något åt situationen! Det är inte bara ni som lider av att ni lider...

Hur tänkte de nu?

Lärarjäveln har gästbloggat ikväll och sitter nu mest, i väntan på att Russell Crowe ska synas i TV-rutan, och undrar varför i hela helvete VfB Stuttgart inte bytt namn på sin maskot...

Likheten med källarpedofilen/mördaren/slavhållaren är dessutom rätt påfallande...

Solig helg

Denna helg har varit underbar ur många synvinklar.

Fredagssynvinkeln: Monstret fyllde fyra och alla hennes löften bröts. Men hon fick en rosa cykel ändå. Mormor och morfar och reservdito var hit och det var ungefär vad vi klarade av. Undertecknad och Tränaren konstaterade att vi var osedvanligt smarta som valt att bortrationalisera hennes kalas tills efter påsk. Hade det varit barnkalas i fredags eftermiddag hade troligen ett tredje världskrig utbrutit. Folk får tycka vad de vill om att det väntas med kalas. Vi är tvärtemot. Live with it. Monstret hade i alla fall inget emot att vänta för det här barnet är smart. Hur smart? Vad sägs om följande kommentar som svar på frågan om det var okej att vänta med kalas tills efter påsklovet i Jokkmokk: "Det går bra, då får jag ju äta tårta fler gånger! Inte bara en!"

Lördagssynvinkeln: Jag fick sovmorgon, solen sken och cyklar fixades och barnsitsen fick en rengöring och premiärturen togs. Första uteglassen intogs. Världens bästa syster E kom och hälsade på och gav Monstret en massa paket. Nyss nämnda Monster var ute och cyklade i vacker kvällssol till halv åtta på kvällen. Ja, hon får vara uppe så sent. Vi är tvärtemot. Live with it.

Söndagssynvinkeln: Solen sken idag också. Monstret och jag har varit ute hela dagen och det känns i ansiktet... Det har cyklats, lekts, ramlats, plåstrats om, ätits glass utomhus, pratats, grillats korv, städats balkong, snackats lite till, kastats pinnar i bäcken efter att ha utestängts från lekstugan och lästs Aftonbladet:

Klockrent.

Efter en dag ute på gården kan det bara konstateras att vi är Familjen Tvärtemot (tack och lov finns det en till tvärtemotfamilj!) och det mesta vi gör ses snett på av en del. Det är dock deras problem, inte vårt. 

Live with it.

Nådiga luntan

Nådiga luntan borde stoppas in i en av slottets kanoner för att sedan skjutas ut i Riddarfjärden...

Ett femte jobbskatteavdrag, sänkt skatt för pensionärer och sänkt restaurangmoms lockas det med. Toppen. Detta innebär 25 miljarder årligen i skattelättnader. Toppen.

Vilka tjänar då på detta toppenförslag? Pensionärerna tydligen. Eller? Jo, det är sant. Faktiskt. En del tjänar ända upp till 440kr i månaden på skattesänkningen. Om man har en pension som ligger på 41 700kr. Fyrtioetttusensjuhundrajävlakronor!

Har man en pension mellan 12 500 och 33 300 kr tjänar man 110kr. Vad är det? 10 liter mjölk? Två cigarettpaket? Tre dosor snus? En fis i universum är vad det är. Ett hån. En bitch slap i ansiktet.

Vilka tjänar på skattesänkningarna då, egentligen? Tjänstemännen, säger Aftonbladet. "Tjänstemännen" says I. Vilka då? Jo, de som tjänar mer än 33 000kr i månaden. Taket för statlig skatt ska nämligen höjas från 33 000 till 35 600kr vilket gör att, tydligen, 30% av den arbetande befolkningen får en skattesänkning med minst 370 kr i månaden.

Det är många siffror, men den som jag tycker att sticker ut är procentsatsen. 30% av den arbetande befolkningen tjänar alltså 33 000 kr eller mer i månaden! Det är bara att konstatera att jag har gjort fel yrkesval. Definitivt fel yrkesval...

Jag studerade till lärare (medellön ca 26 000kr) i fem och ett halvt år (en termin kortare än vad en läkare pluggar (medellön på ca 47 000), tre år mer än en ingenjör med medellönen 31 000kr) och var vad Borg skulle kalla "bidragsberoende" eftersom jag under större delen av dessa år var beroende av CSN. Detta hemska beroende ledde till dryga 300 000kr i studieskulder och jag kommer inte att ha en chans i helvete att betala tillbaka dessa pengar under min arbetsföra livstid eftersom min lön aldrig någonsin kommer att nå upp till 33 000kr i månaden. Om inte pensionsåldern höjs till 70+ och regeln om att återbetalning av lånet upphör vid pension ändras... Om Alliansen får sitta kvar så kommer detta att ske. Kom ihåg var ni läste det först.

Jag kan inte komma över de där 30 procenten... Är det verkligen så många som tjänar så mycket? Om det är så så tycker jag nog att de skulle ha råd att betala skatt också. Jag gör det gladeligen, för jag vet att jag får något för pengarna.

Men vad händer nu när skatterna sänks ytterligare? Det kommer bland annat att kosta mer att göra ett besök på vårdcentralen och högkostnadsskyddet kommer att höjas. Med andra ord kommer pensionärernas 110kr extra i plånboken att ätas upp (och mer därtill) innan de ens hittat ner i plånboken.

Snyggt jobbat, Borg. Verkligen.

Och förresten, får en finansminister verkligen se ut så där?

Ja, bilden är (mot förmodan) manipulerad. Jag ber ödmjukast Mupparnas skapare och upphovsrättsägare om ursäkt för kränkningen.

Too cool for school?

Satt och smälte maten (tack för kanongod mat - som alltid - älskling!) och läste Aftonbladet old school, alltså papperstidningen. Bläddrar förbi SOS Alarm-anmälningar, barnprogramledare som anklagas för knarkbrott av Expressen och Sveriges mest kända sexbrottslingar på min väg mot "Så bra blir din nya ekonomi - räkna ut själv" på sid 16-17.

Jag fastnar dock på sidan 15. Det första jag lägger märke till är en KISS-tröja, sedan ser jag de tatuerade armarna och först efter det rubriken "Too cool for school[.] Tatuerad lärare passade inte politiker"
"Oh, shit!" var min första tanke, sedan läste jag vidare.

Artikeln handlar om den 40-årige Sam i Skövde. Fembarnspappa, högstadielärare sedan 8 år tillbaka, tatuerad, piercad och mohikanklippt. Ingen på Sams jobb, varken kollegor, elever eller föräldrar, hade klagat på Sams utseende. Inte förrän den 70-årige kommunalpolitikern Sture besökte skolan och misstyckte å det grövsta: "Får en lärare se ut sådär?"

Det roliga är att rektorn som fick den frågan först inte begrep den... Sture gav sig dock inte utan gick högre upp, till skolnämnden, och fick svaret "Att endast låta elever möta vuxna som inte har någon tatuering, piercing eller är klädd i kostym skulle inte stämma mot hur samhället ser ut idag."

Så, I'm home free alltså... Det insåg jag dock redan igår när en del ur personalkadern bevistade äventyrsbad och bastuvärld och mer eller mindre såg varandra helnäck och nuvarande gymnasiechefen undrade vad det stod på min högra axel. "Dance in the pouring rain" sa jag.

"Vackert..." sa hon och log. Och jag andades ut.

Det finns alltså intelligenta människor inom den högre skolvärlden även om det är smått om dem. När jag gick lärarutbildningen fanns det en man där med ett macho liv inom det militära i bagaget. Han levde som kvinna för att bejaka sin kvinnliga sida och arbeta bort den machoattityd som han hade haft. Undrar vad Sture hade sagt om honom?

Entreprenörskap? Hân e hä fô nâna?

19 april slår Lärarjävelns program och skola tillsammans med Ung Företagsamhet Dalarna på stort och inbjuder till en dag i entreprenörskapets tecken.


Genom denna dag vill vi visa på den framtidstro som finns i kommunledning, bland företag och i gymnasieskolan. Och det är, så vitt vi vet, första gången en skola i Dalarna utvecklat samarbete mellan kommun, närings- och föreningsliv samt skola på detta kreativa sätt.


Det kortsiktiga målet med dagen är att det under höstterminen ska starta fler UF-företag; att det ska finnas UF-företag på alla program på gymnasiet  och att fler UF-företag ska startas över programgränserna. Drömscenariot ser ut så här:


HP-Ulf bildar UF-företag tillsammans med Emma Ekonom. Tillsammans behärskar de bokföring och marknadsföring och de har vansinnigt många ideér.

En av deras gemensamma bekanta är Samhälls-Stefan som är jätteintresserad av miljöaspekter samtidigt som han är en lugn kille som är vän med alla. Han är lite less på alla läsämnen och ser UF som ett kanonbra sätt att göra sitt projektarbete och samtidigt lära sig något han kan ha nytta av i resten av sitt liv.

Ulf, Emma och Stefan är sociala varelser och har kompisar på de flesta programmen på skolan. De möter upp HR-Hanna, Freeride-Fredrik och Teknik-Lisbeth i skolans cafeteria och berättar att de tänkt driva UF tillsammans. Hanna, Fredrik och Lisbeth tycker att idén är lysande och vill också vara med.

De bollar lite idéer och innan dagen är slut har de bildat EventEnterprises UF. Deras affärsidé lyder: "Ett event- och upplevelseföretag med 'fullservice'.EventEnterprises UF ger Dig och Din familj/Ditt företag en miljömedveten totalupplevelse under din vistelse i den lilla kommunen. EventEnterprises UF tar hand om allt från underhållning, boende och lokalproducerad mat, till skidskolelektionen ute i backen…" 


Fast det där med underhållning... Visst, gänget kan spela lägereldssånger men det räcker ju inte... Då kommer Rock-Rickard förbi och undrar vad de gör. Problem solved! Han är på!


Rollfördelningen blir sådan att Emma sköter ekonomin tillsammans med Ulf som utses till VD. De har även koll på marknadsföringen för företaget. Lisbeth börjar knacka kod på en gång och företagets hemsida är strax ute på nätet. Hennes kontakter med olika webbföretag kommer att vara guld värda. Hanna sköter matlagningen tillsammans med Stefan. Hans miljökunskaper och strävan att leva ekologiskt ska sätta prägel på både mat och annat i företaget. Hanna har efter sina APU-perioder knutit kontakter på olika hotell så boendelösningar för kunderna är inga problem att ordna.


Service är de flesta drillade i, särskilt Fredrik som gjort APU på tre olika fjällanläggningar under de två år han gått Freeridegymnasiet. Han kommer att ha hand om skid- och snowboardlektionerna som företaget erbjuder sina kunder. För han har inte bara lärt sig service, han har även hunnit med att ta två steg i SLAO:s skidlärarutbildning - på skoltid. I längden hoppas vi att detta ska leda till en fortsatt företagsam anda i vår kommun.


Lisbeth knackar på med sin html-kod, men hinner också med att designa en logga som alla i företaget är nöjda med.
Stefan är glad att hans miljötänk kommer med i loggan i och med trästrukturen och de andra gillar dess enkelhet och att de versala E:na går in i varandra som pusselbitar. En symbol för hur UF-företagarna kompletterar varandra.


And the story continues...


Läs om dagen och se vilka som medverkar här!


P.S. Den eminente Fredrik Olsson underhåller i pausen (tillsammans med några ungar silvertejp?). Han är duktig på Bon Jovi-låtar... Man kan ju alltid hoppas...

Mission, thing... quest?

Det är bra att ha mål. Det här är mitt.
(Skratta ni...)

segsöndag

sovit tre och en halv timme i natt. ligister sprängde eller sköt något och väckte mig. sedan låg jag och väntade på att tränaren skulle komma hem från whiskyprovningen. de gjorde mer än provade... efter ett bra tags vakenhet dök han upp och ett påstående i ett tidigare inlägg bekräftades.

monstret vaknade halv åtta och eftersom det var bara fyra timmar efter hemkomst tog jag på mig offermössan och tog en morgon till. vid tio hade jag fått nog av lägenheten och tog monstret med till mora på shopping. en stock snus till mig resten till monstret, ja också lite mat förstås.

kommer hem till en sovande lägenhet och börjar frenetiskt plocka ihop och fixa gardiner i monstrets rum, allt för att hålla mig vaken medan det sovs. efter ett par timmar gav jag upp och tog en enochenhalvtimmes promenad.

nu är jag övertrött. och i morgon är det måndag. happy day.

och visst är det jävligt irriterande när folk aldrig skriver stor bokstav? i morgon ska jag låta bli skiljetecken också. eller inte.

Inspector Gadget goes Twilight

Förhoppningsvis kan även ni, kära läsare, höra denna underbara låt om ni klickar på play...




Jag satt och lyssnade på den när en kollega kom på mig och med glimten i ögat sa "Men, vilken nörd du är!" och ja, jag måste vara en nörd med tanke på att jag ägnat de senaste två timmarna av mitt liv till att försöka få in en audiospelare i ett blogginlägg. När jag väl lyckades med det konststycket var jag dessutom tvungen att ladda hem ett konverteringsprogram för att kunna omvandla iTunes (jävla) skitformat till MP3 eftersom den hittade spelaren inte stödde iTunes (skit)format MP4a... Och när väl detta var klart fick jag lov att leta upp ett online-lager där filen skulle sparas. Det ska fan vara humanist i dagens läge...

Nu ska det alltså förhoppningsvis fungera. Det gör åtminstone det från min dator och det ska förhoppningsvis inte bara bero på att den melankoliska låtjäveln finns sparad på min hårddisk...

Funkar det inte? Kommentera! Funkar det? Kommentera ändå! Jag gillar att få kommentarer av mina läsare...

Edit:
Uppenbarligen funkar inte spelaren särskilt bra ihop med vissa webbläsare, typ Explorer. Jag använder Chrome och Nat som kommenterat nedan, och fått spelaren att funka, brukar köra Mozilla. Lärarjävelns logik säger därför att man inte ska använda Explorer (i någon form, särskilt inte om den blandats ut med Tipp-Ex). 

Ett nytt försök med en annan spelare:



Och den verkar faktiskt fungera i Explorer!

Utvecklande samtal

Det är hektiska tider i skolans värld nu. Det börjar gå upp för alla ungar att påsken snart är här. Påsken som har varit den där avlägsna deadlinen långt borta vid horisonten. Och nu är det alltså snart påsk. Och 37 skoldagar till studenten. En viss panik råder alltså.

Några som inte uppvisar någon panik är mina underbara mentorsungar. Mina stora barn. 12 elever. 12 duktiga elever. På deras studieplaner finns i dagsläget tre IG:n. Alltså inte tre var, utan tre totalt.

Sug på den, Björklund.

I paniktider är det även dags för utvecklingssamtal och det är en fröjd att ha sådana med mina duktiga stora barn. De flesta har en plan med livet efter skolan. En del har storslagna drömmar och andra har småskaliga. Alla vill något och jag vet att de kommer att uppnå sina mål.

Jag har 35 skoldagar kvar med mina stora barn. Usch... Satt och kollade igenom min "baljox"-mapp idag. Där finns sånghäften, roligheter, bilder och tal från de baler jag bevistat genom mina år på skolan. Jag läste igenom mitt tal sedan i fjol och blev lite tårögd, och det är då det slår mig: Det är mina ungar som tar studenten i år. Det är de som kommer att sitta där på balen i sina vackra kläder och tindra. Det är de som väntar sig att fröken ska hålla tal.

Det kommer aldrig att gå. Jag gråter redan nu innan jag ens har börjat skriva.

Klokheter på Fejjan

Lärarjäveln la upp sitt förra inlägg på Facebook och nog är vi kloka, vi gamla kursare...

Borg viftar på svansen

För trogna läsare är det ingen direkt nyhet att Lärarjäveln inte direkt hyser några varmare känslor för de människor som "leder" landet. I flera dagar har undertecknad gått och retat sig på killen som har hand om vårt cashflow. Han med hästsvansen, ni vet.

För någon vecka sedan levererade han en löpsedelskommentar som, till hans försvar, var rätt lösryckt ur sitt sammanhang, men ändå. Han meddelade då att han längtade tills den dag han inte längre jobbade som finansminister ... Klart som fan att han längtar tills dess; han får ju behålla lönen men slippa ansvaret!

Rätt olägligt, typ en vecka senare levererar han nästa "klokhet". Han vill sänka lönerna för dem som tjänar minst för att minska arbetslösheten. Jag är ingen ekonom och det är kanske förklaringen till att jag inte kan begripa hur ekvationen ska gå ihop...

- De som tjänar minst, typ undersköterskor, ska alltså acceptera lägre lägstalön och jobba heltid, och jobba extra för att kunna överleva. Jaha, okej... Det går ju bra ihop. En person måste ha två jobb. Sänker det arbetslösheten? Nope. Det höjer den.

- Civilstatusen hos människorna med lägstalön lyder sannolikt ofta "ensamstående med barn". Bra! Då sysselsätts förskolelärarna och fritidspedagogerna eftersom dessa heltids- och extrajobbande ensamstående föräldrar maxar dagis/fritidstiden och träffar aldrig sina barn varpå dessa hamnar på glid och kommer att ligga samhället till last i resten av sina liv. Ain't that swell?

Det finns en agenda här. Det uppenbara är att Borg har ett lillebrorssyndrom på gång. EU har nämligen börjat lägga sig i folks löner och detta gör nu att Borg måste visa sin rätta halt. Det mindre uppenbara är att Borg med följe nu gör en ny räd mot landets fackföreningar. När Alliansen trädde till makten för makalösa fem år sedan chockhöjdes a-kasseavgiften; som högst blev den för dem som tjänar minst; vilket ledde till att många gick ur a-kassan och därmed stod utan skydd utifall det otänkbara skulle hända. Efter ett tag mjukades avgifterna upp - för Borg fick inte in några pengar till sin kassakista (för att skatterna sänkts, sänkts och sänkts) och folk gick med igen. Ju fler medlemmar i facken, desto mer har facken att säga till om i lönebildningen. Toppen. Fast det tycker tydligen inte Borg eftersom han nu försöker köra över facken och leka storebror där han tror sig kunna det.

Vad som nu håller på att hända, kära läsare, är att Sverige är på väg att åter bli ett klassamhälle. Ett klassamhälle där vi sparkar på den som redan ligger; där "arbetare" inte ska ha någon chans att vända sin framtid till något bättre utan ska stå med mössan i hand, dra ner byxorna och säga "ja, tack herrn" när chefen står redo med käppen. Ett samhälle där en "arbetarunge" utan akademisk bakgrund ska veta sin plats och välja ett praktiskt - och "lätt" - program på gymnasiet så att akademikerbrattsens statistik ska snyggas till och detta dessutom under förevändning att "är det för svårt så är det kränkande för dig, din stackare".

I dagsläget är det drygt 1250 dagar tills nästa val. Folk som lockades med mer pengar i plånboken har alltså 1250 dagar på sig att ta sitt förnuft till fånga och inse vad de i och med sitt penningvansinne gjort för Sverige.

"Vadå? Jag har väl inte gjort något?!"

Jo, du har skickat Sverige tillbaka till tidigt 1900-tal och anledningen till detta var ett löfte om mer pengar i plånboken. Handen på hjärtat, har du låg/normalavlönade människa mer pengar i plånboken nu?

Nä, trodde väl inte det.

For the greater good

Are you a man of peace
Or man of holy war
Too many sides to you
Don't know which anymore
So many full of life
But also filled with pain
Don't know just how many
Will live to breathe again

A life that's made to breathe
Destruction or defence
A mind that's vain corruption
Bad or good intent
A wolf in sheep's clothing
Or saintly or sinner
Or some that would believe
A holy war winner

They fire off many shots
And many parting blows
Their actions beyond a reasoning
Only God would know
And as he lies in heaven
Or it could be in hell
I feel he's somewhere here
Or looking from below
But I don't know, I don't know

Please tell me now what life is
Please tell me now what love is
Well tell me now what war is
Again tell me what life is

More pain and misery in the history of mankind
Sometimes it seems more like the blind leading the blind
It brings upon us more of famine, death and war
You know religion has a lot to answer for

Please tell me now what life is
Please tell me now what love is
Well tell me now what war is
Again tell me what life is

And as they search to find the bodies in the sand
They find it's ashes that are scattered across the land
And as their spirits seem to whistle on the wind
A shot is fired somewhere another war begins

And all because of it you'd think that we would learn
But still the body count the city fires burn
Somewhere there's someone dying in a foreign land
Meanwhile the world is crying stupidity of man
Tell me why, tell me why

Please tell me now what life is
Please tell me now what love is
Well tell me now what war is
Again tell me what life is

For the greater good of God...

Please tell me now what life is
Please tell me now what love is
Well tell me now what war is
Again tell me what life is

He gave his life for us he fell upon the cross
To die for all of those who never mourn his loss
It wasn't meant for us to feel the pain again
Tell me why, tell me why...
(S. Harris)

Det skjuts överallt. Det skjuts i guds namn, vilket det än månde vara. Det skjuts i demokratins namn. Det senare känns kanske okej, for the greater good, men vad händer när de odemokratiska är borta och nya herrar ska ta plats? Ett land som aldrig skött sig självt; som först koloniserats, förstörts och lämnats av det europeiska herrefolket; där en stark man skyndade sig att diktera. Nu ska demokratin ta över? Vilken demokrati? FN? Nya herrefolk i väntan på att generationer av diktatur ska tvättas bort? 


Pardon me for being pessimistic.

Och ja, jag var där.

Love-Film

Jag har nappat på ett nytt Buzzador-erbjudande... Denna gång från Lovefilm.se. Hört talas om det? Det är enkelt: man registrerar sig, skapar en lista med filmer man vill se och så skickas dessa filmer hem till en. När man har sett klart på en leverans skickar man tillbaka filmerna och så kommer det nya filmer från ens lista hem i brevlådan. Väldigt smart och praktiskt.

Man skulle ju kunna tro att den filmälskande Lärarjäveln skulle ha ett enkelt jobb att tillverka en lista med filmer som hon ville se, men se det var inte så enkelt. Det finns alldeles för många filmer på Lovefilm. Dessutom har de hela säsonger av en massa tv-serier också. Som grädde på moset eller lök på laxen säger de sig ha säsonger av vissa serier som Lärarjäveln gärna vill se; Lärarjäveln klickar säsongen in i listan för att sedan upptäcka att den inte släpps förrän någon gång i sommar. Då är mitt gratis prova-på-abonnemang slut... Grrrr.

Det är fult att luras, även om det är 1 april idag...

Hata 1 april

Lärarjäveln är svårgenerad, lätt att få att skratta, lättirriterad och jävligt dålig på att bli driven med. Jag blir sur när jag går på skämt... Det är jobbigt att vara jag dagar som denna, alltså 1:a april.

Jag vaknade med insikten att "idag ska jag inte lita på något som någon säger till mig" och den kommer att förfölja mig idag. Jag läser tidningen med försiktighet och hittar dt:s aprilskämt direkt: en osynlig fartkamera. Kollar vidare bland tidningarna på nätet och på Aftonbladet har man till och med gjort en sammanställning av flera tidningars skämt. Kl. 11 på förmiddagen. Inget lureri efter lunch? Jodå, Aftonbladets eget aprilskämt står oavslöjat, än så länge. För visst måste det här vara hittepå?!

Så om jag möter dig med skepsis och misstänksamhet i blicken, ta det inte personligt. Det går över tills i morgon.

Time flies

Det är dålig ordning på Lärarjäveln nuförtiden. Det är en hel vecka sedan det senaste inlägget och jag har bara två saker att skylla på: idétorka och utmattning.

Veckan som gått...


Lördag
Tränaren skulle till den i kommunen mest avlägsna skidanläggningen på tävling med de stora barnen och efter att, tämligen lönlöst, ha försökt få lite sovmorgon tog jag Monstret med och åkte efter. Vi kom upp lagom till att bli bjudna på lunch och åka lite bob. Sedan åkte vi söderut igen. Gjorde ett sista besök vid Nya Skogen innan de nya ägarna skulle ta över. Sorgligt men nödvändigt.

Söndag

Heldag med farsgubben. Han ville ha skjuts till skogs för att stänga sina mård- och minkrestauranger innan bäst-före-datum passerat. Trevlig dag på det hela taget. Skönt att få umgås med bara paps. Trots att det blåste  förjävligt.

Måndag
Vanlig dag på jobbet. Alldeles slutpratad. Körde lite falsk skrämsel på filmkunskapen och fick se ett par blickar med "helvete-nu-är-jag-helt-hjärntvättad-för-all-framtid" i. Sådant gläder mig.
Väl hemma igen fick vi besök och efter det begick jag vårpremiär i löparskor, och så här i retrospect så skulle jag ha låtit bli det men just då och alldeles efteråt var det underbart.

Tisdag
Fruktansvärd träningsvärk efter löpturen och det efterföljande korta improviserade yogapasset. Lektioner hit och dit. Ett besök på den lokala bokhandeln slutade som alltid i blodtrycksfall och jag började må skitdåligt och visste allvarligt talat inte hur jag skulle ta mig hem. Det är något med den lokalen som inte passar mig. Jag vet inte om det är ventilationen, brist på ventilation eller vad det är, men jag blir alltid svimfärdig om jag är där längre än 10 minuter.  denna gång var jag där närmare en timme och när jag väl pallrat mig tillbaka till skolan igen kunde jag knappt tala sammanhängande.
Åkte till dagis och hem. La mig raklång ett tag och lagade sedan mat till Monstret men åt inget själv eftersom jag fortfarande mådde illa. "Glömde" sedan äta på resten av kvällen (medan jag förnyade köket med hjälp av kakeldekor)... vilket medförde överjordisk huvudvärk hela natten och hela följande...

Onsdag
Pest och pina. Ögonen känns som att de ska explodera och huvudet spricker varje gång jag reser på mig. Ett mörkt rum, tack.

Torsdag
Något bättre. Var tvungen att vara på plats för jag skulle informera om en massa saker på eftermiddagens APT. Är som ett såll hela dagen och kvällen. Blöder näsblod i omgångar, ett säkert varningstecken.

Fredag
Lyssnar på varningstecknen och stannar hemma från UF-mässan i Falun. Jag skulle inte orka gå omkring där en hel dag. Är i stället på jobbet och skriver studieomdömen... och bloggar.