OCD och nojor

Läste hos 30+ om hans nojor och tvångssyndrom och började fundera på om jag lider av några dito. Och det har jag... Inga så svåra som Chuck i Sons of Anarchy (jaaaa... jag ska sluta tjata om den serien. Snart.) men ändå. Det är egentligen inga saker jag lider av, men det är ändå lustigt vad man lägger sig till med.

Vid intag av Ahlgrens Bilar måste jag alltid ta tre stycken åt gången. Helst en av varje färg. Jag vet inte varför jag gör så, men stoppar jag handen i påsen och tar upp fler än tre lägger jag tillbaka de överskjutande.
En lite värre sak är att om jag är ute och åker/kör bil måste jag hålla andan varje gång bilen passerar en kraftledning. Detta gör jag av en gammal anledning. När jag var liten och satt i baksätet och lyssnade på mina föräldrars samtal hörde jag en gång en förflugen kommentar från mamma: "Jag kan inte förstå folk som bor under eller i närheten av en kratfledning! Det är ju sån strålning där och de riskerar ju att få cancer!"

Hur liten jag än var visste jag att cancer inte var något bra och den barnsliga logiken sa mig att cancer dör man av och om man får cancer av att bo i närheten av en kraftledning kan man få cancer av att ens vara i närheten av en kraftledning. Ergo: Om jag inte andas när jag passerar en kraftledning andas jag inte in det farliga och klarar mig därför från cancer och slipper dö.

Denna barnsliga logik håller i sig än i dag, minst 30 år senare. Jag tänker oftast inte på att jag gör det, men när jag ser en kraftledning på håll ställer kroppen in sig på att inte få luft på ett tag. I bilen här hemma funkar det bra, det är ju inga långa tag jag håller andan. Värre är det när familjen är uppe i 0971-land och ska ta en dagstur till Gällivare. Det finns många kraftledningar efter den vägbiten...

Det värsta tillfället var dock ändå på älgjakten för några år sedan. Jag fick ett pass mitt under en kraftledning... Lite av KBT, men inte fan funkade det.