Det här med föräldraskap...

Föräldraskap är ingen bit av en kaka. Så fort man lärt sig hur ens barn funkar dyker ännu en "fas" upp och ställer allt på ända och den där självbehärskningen man försökt lära sig flyger sin kos fortare än man kan säga "Anna Wahlgren".

Läser hos Frun om hur hon förfasas över de perfekta livstilsmammorna i mammatidningarna. Hur de "... få[r] tillbringa tid tillsammans, med härliga bad och långa grillkvällar. Äta glass och sitta på fik i mysiga gränder." Jag gillar att tillbringa tid med mitt barn, men det finns gränser. Långa grillkvällar kan funka, men bara om man leker konstant med Monstret. Hon gillar att vara uppe länge, vem gör inte det, och sover länge på morgonen... Men avslappnat blir det inte.

Grejen är att de där människorna som visar upp sig i typ Mama inte är på riktigt. Eller jo, det är de naturligtvis, men de är en dålig bild av verkligheten. Tidningar som riktar sig till en viss kategori människor, t ex mammor, bör visa en realistisk bild av verkligheten. Men det gör de inte. Istället ger de hela sin läsarkrets kollektivt dåligt samvete och prestationsångest och jag undrar i min enfald varför folk fortsätter köpa tidningarna. Varför utsätta sig för saker som man vet att man mår dåligt av?

Nä, sluta köp livsstilsmagasin av typen Mama. De är till för kvinnor som bär sina barn som accessoirer. De är inte till för mammor i den verkliga världen. Mammor (och pappor) i den verkliga världen behöver en annan sorts läsning. Den här t ex.

Go the Fuck to Sleep av Adam Mansbach och Ricardo Cortes är, som Jens Liljestrand på DN uttryckte det i sin essä, "en ventil för vuxnas vanmakt" och den tar upp sådant som vi skulle vilja säga (läs: skrika) till våra barn men som vi sällan uttrycker utan bara tränger undan. Den...

...öppnar en ventil i vår tids föräldraskap och öppet hånflabbar över vår tids förståndiga, progressiva föräldrars tabu mot att uttrycka sin vanmakt och desperation över ett liv som, i en kultur där reproduktionen hyllas som tillvarons mål och mening, ibland inte gör oss lyckliga.

Jag ska köpa den här boken. För jag skrattar hellre åt verkligheten än mår dåligt över livsstilsmödrar som lever i en Solsidan-bubbla.