Jo jo, så går det!

Igår skrev jag under ett upprop på Fejan. Det gällde att subventioneringen av insulinpumpar ska dras in för diabetiker. Jag ville egentligen inte skriva under, men jag var inne via mobilen och den nya uppdaterade versionen är förvirrande för en lärarjävel med sommarlovshjärna... och vips, hade jag skrivit under.

Varför ville jag inte skriva under? Jo, för att det finns en anledning till att den här subventioneringen dykt upp. Den anledningen stavas A-l-l-i-a-n-s-e-n.

Tänk efter.

Vi har fått jag vet inte hur många skattesänkningar de senaste åren och det är klart som fan att det måste börja synas någonstans. T ex i vården. Det har blivit dyrare att gå till sjukan och nu ska subventionen på insulinpumpar försvinna. Det här är bara början, mina vänner. Det kommer att bli värre. Alliansfolket deklamerar att "det går bra för Sverige". Det låter ju bra. Just nu.

Men. Det som händer nu i Sverige med till exempel slut på subventioneringar är bara inledningen på marschen mot ett nytt USA. Och hur mår USA:s ekonomi nu? Hur mår 90% av USA:s befolkning? Inte bra. Inte bra alls. Och får Alliansen hållas kommer vi också att vara där. Kanske inte nästa år, men kanske om 10 år. "Det spelar väl ingen roll, jag lever ju och är frisk nu!" kanske du tänker. Tänk om. Om tre år kanske du är så sjuk att du inte kan jobba. Jobbar du inte får du inga pengar. Den sjukförsäkring du köpte för några år sedan gäller inte den sjuka du fått och du får inga pengar därigenom. Du förlorar ditt jobb för att du kostar för mycket att ha sjukskriven. Banken tar din bil, ditt hus. Dina barn blir hemlösa och när du inte orkar kämpa för att bli frisk längre för din energi gått åt till att kämpa mot Försäkringskassan, och du dör och lämnar din familj utan mor/far att fortsätta kampen. Och ingen jävel bryr sig.

Bra, va?

Jag ville inte skriva under uppropet för att det helt enkelt skulle vara till stöd för folk som är så korkade att de trots sjukdom röstat fram den anti-empatiska Alliansen till makten. Jag skulle stödja folk som inte tänker på annat än de kronor som valfläsket utlovade, de kronor som nu äts upp av att man måste betala mera för sin pump. Jag skulle stödja folk som kommer att förlora mer än vad de fått i plånboken.

Jag skulle helt enkelt stödja folk som inte tänkte längre än näsan räckte. Och nu gör jag tydligen det. Fan. Men det är ju synd om stackarna.

(Det kan inte vara lätt att bara tänka med plånboken.)