En man som står ut med alla humörsvängningar, nycker och fåordiga svar. En man som står ut med meningslösa raseriutbrott över det tomma mjölkpaketet som står på köksbänken. En man som får leta ihjäl sig efter saker för att jag stoppat undan dem på något "bra ställe". En man som är en underbar far med stort tålamod. En man som kan tala Monstret till rätta när den ilskna modern inte kan formulera konstruktiva reaktioner på olyckor som t ex ett glas utspilld Proviva över en mini-DVD.
En man som ständigt inspirerar mig, utmanar mig och som ger mig mängder av idéer till blogginlägg. Hälften av den här bloggen är hans idéer, våra diskussioner, med mina ord.
En man som i stort sett dagligen försöker ge mig komplimanger som jag bara fnyser åt, men innerst inne gläds enormt åt. En man som varje dag ser till att jag äter; att det finns mat på bordet.
En man som verkligen, in real life, där det räknas, är mitt Novocaine, my last cigarette, my something for the pain. Den ende som verkligen, på riktigt, kan locka fram sommarlovsleendet och som vet vad det betyder.
Jag älskar DIG!
 |
| Färre rynkor, färre kära besvär... Men känslan är densamma idag. |
1 kommentar:
Härligt att ha hittat sån kärlek. Blev alldeles tårögd... :)
Skicka en kommentar