För singlar med höga anspråk

Jag har en längre tid stört mig på dejtingsajten eDarlings reklam i tv och när jag alldeles nyss satt i fredagssoffan bredvid min egenhändigt old school-uppraggade Tränare rann bägaren över.

"Anna", en kvinna i sina bästa år; med blont, bakåtstruket hår, sängkammarblick och vit sedesam blus förklarar varför hon är medlem på eDarling:



För att hon vill ha en man med stil.

Tja, min första tanke är att med tanke på hur hon ser ut så borde väl inte det vara något problem direkt. Eller? Nä, visst ja... "Anna" är en karriärskvinna som inte har tid att göra som vanligt folk utan hon bestämmer sig naturligtvis för att göra eDarlings personlighetstest för att hitta mannen med stil. För hon har ju höga ambitioner, minsann. "Anna" skulle aldrig få för sig att registrera sig på t ex match.com - för där finns ju pöbeln. Att riskera att slösa tid på en misslyckad dejt med en man från landsbygden (hon har ju läst Grabben i graven bredvid och vet ju hur bönder är), en man utan stil, vore ju nästintill det värsta som kan hända "Anna". Herregud, det fattar ni väl?

Nej, "Anna" vill ha en sådan som "Niklas". Han i sin tur söker en kvinna med samma ambitioner som han och söker sig därför också till endast eDarling. Gud förbjude att han skulle dejta en ensamstående mamma som jobbar som undersköterska eller i kassan på ICA och som inte vet vad "entreprenöriellt tänkande" är.

Vad är eDarling egentligen? Tja... frågar ni mig så är det inget annat än en sajt där lyckade människor träffar andra lyckade människor som sedan skapar extra lyckade barn tillsammans. En överklassfabrik med Lebensborn-vibbar. Man väljer som bekant vilken samhällsklass man vill tillhöra och eDarling är ett verktyg för just detta.

I skrivandets stund sitter min perfect match i soffan och snorar. Han lyssnar på Judas Priest på Spotify och jag har nog aldrig älskat honom mer än jag gör nu. Ett lyckat old school (yes, pun intended)-ragg. Jag valde honom inte för hans entreprenöriella tänkande, höga ambitioner eller hans höga inkomst. Jag valde honom för att han är han. För hans musiksmak. För hans sätt att se på världen och livet. För hans Rainman-liknande kunnande om film. För hans roliga historier som fortfarande får mig att skratta. För att han får mig att känna mig sedd och älskad varje dag.

Och jag gjorde detta val alldeles själv. Utan hjälp av personlighetstester utformade av psykologer och relationsforskare, och har jag genom mitt val av partner även valt samhällsklass så må det vara hänt. Nu ska jag återvända till min medelklass-soffa, där min älskade medelklassman sitter och väntar.