Ett livstecken

Jag sitter just nu uppe i Lappland, i stugan, i soffan, med den med mobilen parkopplade iPaden (2g, rena stenåldern!) i knät och fryser. Jag har ett stort plåster under foten efter att ha trampat på en begravd gren och jag har slagit i huvudet tre gånger idag, varav en så hårt att jag flög baklänges. Jag kommer att ha jävulsk träningsvärk i rumpan och baklåren i morgon efter att ha sprungit ruscher a'la brännboll på stranden med hund och barn. Jag har bara lite men onödigt ont i ryggen och sjukgymnasten skulle se på mig med förebrående blick för att jag inte skött träningen. Jag har förrän idag inte haft "vanliga" kläder på mig på två veckor. Först idag har haglöfsbyxorna och fleecetröjan bytts ut mot shortsen som fick vara på i ungefär en halvtimme. Jag har bara ett par myggbett (än) och förkylningen har släppt. Jag både längtar hem och inte och jag har tappat inspirationen.

Jag hade tänkt mig att köra sommarkrönikor när jag kom hem till verkligheten igen, men i och med att min bästa vän i Bon Jovi-världen gör det (med den äran) just nu så väntar jag tills i höst istället. Kanske har inspirationen letat sig hem då också? Jag har redan lite planer... Oj! Dök den upp nu? Lite. Kanske. Jag vet inte. Jo. Definitivt.

Annars då? Jag hade hemskt gärna velat vara i Almedalen. Och jag gillar verkligen Göran Greider. För det mesta i alla fall. Som idag.

Ja, men förutom det då? Inget annat än att jag är en usel mamma som bara låter arg på rösten hela tiden, vilket naturligtvis får motsatt effekt hela tiden. Jag tror att vi börjar gå varandra på nerverna här uppe. Två veckors taskigt väder och allt för många närkontakter med bastuns hängande vindskivor och vedbodens låga ingång börjar ta ut sin rätt.

Ja, men du är ju arg på rösten jämt, what's new with that? Ingenting, antagligen. Och det i sig är ju fruktansvärt tragiskt. Vad som mer är tragiskt är att Jag redan funderar på hösten. Nya ungar, förhoppningsvis en större (annan) roll i arbetslaget. Kanske ett annat arbetsrum, om jag nu inte befinns vara nog viktig för att byta.

Men ge dig nu, du har ju sommarlov! Ja, jag vet. Kan inte riktigt hjälpa det. Två veckor med dåligt väder på en holme i en sjö nära fjällen (alltså, riktiga fjäll. Inte Sälen-varianten) ger en ganska mycket tid att fundera på sådant.

Nä, nu ska jag sluta vara bitter. Jag ska elda lite (till) och sedan ska jag fanimig ta och pussa lite på Tränaren. Det är han definitivt värd. (Och jag med. Kanske blir jag därigenom också lite blidare på rösten?)


- Posted using BlogPress from my iPad