Lärarjävelns nyårskrönika

Lärarjäveln har lov och tänker därför inte skriva särskilt mycket. Året som gått presenteras därför i bilder. En del har ni redan sett, andra är nya. Alla är dock av betydelse.

So, here goes, utan kronologisk ordning:

Sjukskriven, solokvist, fyra säsonger på åtta dagar. Det är väl ett beroende om något?

Studenten 2011. Tårdrypande avsked från RHPSP08.

Bilden säger väl allt. Jag och min vän i Bon Jovi-träsket, Kix.

Han är bara bäst. Enough said.

Nordeuropas sötaste och coolaste tjej som ständigt ger sina
arma föräldrar svar på tal.         

Oanade talanger.

Happy day at the happy place

Svärföräldrarna kom hundra mil med flyttlasset!

Svart, svart & röd, svart igen, blond... och nu röd. Gillar't.

"Men du fattar väl att du inte kan hänvisa till häftet?! 

Du måste ju använda originalkällan!" Lyckan är stor när elever läxar 

upp andra elever så att jag slipper...

Bon Jovi på Ullevål och vi fick träffas igen!

Tolkas på valfritt sätt, men visst borde han få en roll i nästa Pirates?

Kommentar överflödig. Gott nytt år Susanne!

En annars tämligen miserabel älgjakt var tidvis rätt vacker.

Största harren i mitt fiskeliv.

Världens bästa ungar som jag saknar ofantligt.

Från den årliga turen till Jönköping...

Väldigt symboliskt... Efter det här tornet for jag till akuten. 

Lärdom: klättra inte för högt. Det kan göra ont att på ett eller annat sätt komma ner.

JON, DON'T DO THIS TO YOURSELF!

Den gode Jon ska hålla sig till musiken och sången. Att drälla runt framför en filmkamera är han inte lämpad för. Alltså, jag skulle kunna göra vad som helst för att träffa denna karl, men om förutsättningen för ett möte vore att se hans insatser på film... Då vette fan.

Emma Gray Munthe, Aftonbladet 2011-12-23

...det enda du egentligen behöver veta om upplägget är att en viktig premiss för handlingen är att en bredbent Jon Bon Jovi (som här spelar artisten Jensen) i röd skinnkavaj är det hetaste som musikindustrin kan uppbringa, och således spelar på både Times Square och stans hippaste nyårsfest. 

 

Han kan ju inte rå för de roller han får, men han kan ju låta bli att gå på auditions. Ansiktsuttrycket på bilden ovan är ett av de få han har på film. Spelar ingen roll om han spelar u-båtsmatros eller kämpande konstnär; han har ändå färre ansiktsuttryck än Keanu Reeves. Det är underligt egentligen, med tanke på hur Jon med hjälp av sina pepsodentleenden och mimik styr sin publik från scenen...

Fast... Vem som helst verkar ju ha tackat ja till roller i den här filmen. Alla är med: Robert De Niro, Jessica Biel, Sarah Jessica Parker, Josh Duhamel, Michelle Pfeiffer, Zac Efron, Halle Berry, Alyssa Milano, Seth Meyers, Ashton Kutcher, Hilary Swank, Til Schweiger, Ludacris... och så Jon då. Han var nog starstruck, om nu det är en ursäkt.


Please, Jon. Cut it out. Quit acting. Don't do this to yourself.
Or us.

God jul!

Lärarjäveln önskar alla läsare en riktigt

GOD JUL

på det enda sättet hon kan:




Ta hand om varandra out there.

God is not dead!

Satt och kollade av Fejjan i morse och hittade ett hemskt rykte där. Det påstods att Jon Bon Jovi drabbats av någon sorts hjärtproblem och hittats död på ett hotellrum i New Jersey.

Jag hann få lite panik innan jag klickade mig vidare till den säkraste källan för information och blev lugnad.

Ryktet kom från en blogg som jag inte tänker länka till eftersom det skulle ge en massa uppmärksamhet till idioterna bakom den. Denna blogg har ett inlägg, alltså det om Jons påstådda bortgång. Varför startar man en blogg med detta som enda syfte?

Nötter.

Jag kommenterade min kompis FB-inlägg, som för övrigt också dementerade ryktena, med


Man skämtar inte om gud! Kom ihåg vad inkvisitionen gjorde med kättarna! Vi hardcore-fans är dessutom fler än inkvisitörerna...

Så kära hittepåbloggare: Akta dig så att du inte får 100 miljoner arga fans efter dig.

Att vara vuxen

Svensklärarjävlar och elever i trean känner igen rubriken eftersom den fanns med som infallsvinkel på det nationella provet i svenska B.

En av mina elever talade väl om att mota Konstapel Krav, som står med svenssonmallen i hand, i grind. Att vuxenpoäng inte är något att sträva efter... Monstret borde ha hört detta tal för ikväll har hon haft ett Eyjafjallajökullutbrott om att vara vuxen.

Hon vill alltså vara vuxen och det hela började med att jag inte lät henne skrapa en Skrap-Bingo och varde "fel" ord i tillrättavisningen:
Jag: Nej, du får inte skrapa den. Det är ingen leksak.
Monstret (som är precis så verbal som följande bevisar): Det vet jag väl, och jag ska inte leka med den. Jag vill skrapa!
Jag: [Det är här felet begås från min sida] Nej, du får inte. Det är bara för vuxna.
Monstret: Jag får aldrig göra någonting! Jag vill bli vuxen nu! Det är tråkigt att vara liten!

Sedan fortsätter gap, skrik och gråt i en kvart. Både Tränaren och jag försöker tala henne till rätta. Försöker säga att om vi kunde så skulle vi vilja bli små igen; att det inte är så sabla kul att vara vuxen alla gånger; att man måste jobba, betala saker, bajsa på toan (big issue för Monstret), köra bil och så vidare. Då svarar vårt kära barn så här:

"Jag vet att jag inte kan alla de där sakerna. Men jag vill kunna göra allt det där."

Så i morgon ska hon börja övningsköra. Eller nej, det ska hon inte, men Tränaren erbjöd henne det och då fick han den där "är-du-inte-riktigt-klok-gubbe"-blicken av henne varpå hon meddelade att hon ville gå och sova.

Och nu sover hon, i sin växa-säng, i sitt stökiga rum där det finns ett skrivbord. Ett sådant som stora tjejer har. Hon suckade just i sömnen och jag hoppas innerligt att hon drömmer om att springa ikapp med farmors hund på stranden vid stugan en varm sommardag.

Konstapel Krav kommer du att få nog av tids nog, älskade lilla vän.

Mer kramar i världen

Världen behöver mer kramar.

En mörk Aladdin

När det handlar om choklad och i synnerhet pralinerna i Aladdin-askarna under julsäsongen så är jag ganska kräsen. Det har även funnits vissa regler under min uppväxt när det gäller Aladdinchokladen. Dock inte av "man får inte ta av undre lagret"-karaktär utan mer "pappa ska ha de med nötter"-varianten. Han fick körsbärslikören, romrussinen och ägglikören också, för de vägrade min mor och jag äta.

Sedan kom den gula, Paradisasken, där det bara fanns ljus choklad och därmed var lyckan gjord. Pappa fick fortfarande "de med nötter" medan jag och mamma åt allt annat. Den där regeln om att "pappa ska ha de med nötter" gäller för övrigt även i min egen lilla familj. Ni kan ju tänka er hur det blir när hela gänget ska fira jul och en ask öppnas... Då gäller definitivt inte regeln om att inte ta från undre lagret. Ska karlarna i familjen få som de vill måste nötpralinerna tas från båda lager.

Åren har gått och jag vet inte om jag mot min vilja har blivit mer vuxen (Konstapel Krav, be gone!) eller vad det beror på, men i alla fall så har min chokladsmak förändrats. Jag har helt slutat äta ljus choklad. Jag mår inte särskilt bra av den och dessutom smakar den inte som den gjorde "förr". Lämpligt nog har Marabou i år kommit med en specialutgåva av Aladdinasken och själva ordet specialutgåva gör mig nervös för det implicerar att den nya varianten inte kommer att finnas mer än i år. Det är en skrämmande tanke för jag måste nog säga att Aladdin Mörk choklad är det godaste jag ätit på länge!

Självklart finns det praliner som är äckliga även i denna variant (de får pappa ta) men de andra är ljuvliga! Det blev lite förvirrat när jag såg att vissa formar återanvänts, men jag kan garantera att det inte finns ett enda romrussin i asken!

Chokadmostrar och -farbröder, förenen eder!
Köp asken.
Ät från båda lagren.
Njut.
Gilla på Facebook.
Starta ett upprop.
 Låt Aladdin Mörk choklad vara här för att stanna!

Flumskolan

Förra veckan skrev Greider följande i Dalademokraten:

Det Greider skriver är helt sant. Betygshetsen är större än någonsin. Vi lärare har kastats in i ett system som är rätt svårtolkat - särskilt som att endast tre av de fem betygsstegen är konkretiserade av Skolverket. Det finns alltså betygskriterier för E-, C- och A-nivåerna men inte för D och B. "Betyget B innebär att kunskapskraven för C och till övervägande del för A är uppfyllda." Två av stegen är alltså rent godtyckliga...

Det dummaste med denna reform är dock att grundskolan ligger drygt ett år efter i processen. De nya gymnasiekurserna (t ex Matematik 1a/b/c) är till skillnad mot de gamla (t ex Matematik A) inga repetitionskurser. Alla kurser gör en rivstart som förutsätter att eleverna redan kan en massa saker. Så är dock inte fallet eftersom grundskolan inte anpassat sig till detta system och detta gör att de elever som går i åk 1 på gymnasiet inte har nog på fötterna kunskapsmässigt och blir efter och knäckta av åtgärdsprogram redan efter mindre än en termin på gymnasiet.

Som det är nu förlorar två årskurser på reformen eftersom eleverna som går i nian nu kommer att gå ut med de gamla betygen och de gamla kurserna i bagaget. Skolverket (läs: Björklund) har som vanligt inte tänkt efter. Reformen skulle ha genomförts på grundskolan först, sedan på gymnasiet. Det hade underlättat för alla inblandade.

Men sådant tänker han inte på, vän av ordning och reda.

(Bild från Louise Malmströms (s) föreläsning på Ung Pirats politiska konferens 3 dec 2011. Tack Enriz för tipset!)

Ett frökenhjärta

Tack goa ungar!

Snälla tomten...

Kan inte någon bara ge mig en sådan i julklapp?

Klicka på bilden för att beställa den åt mig.

Det är en trollstav som fungerar! Den kanske inte svarar på the occasional "Avada Kedavra" men den kan byta kanal på TV:n och sköta stereon...

Okej, det är en universalfjärr... Men låt en trolleriromantisk flicka drömma lite. Okej?

I like to play...

...with words:

Bilden är hittad hos Beslutsdoktorn som är en väldigt vis man. Han har en rolig (och vis) son som på denna sida  visar sin syn på världen och allt däri. Väl värd ett besök ...

Göran Greider borde bli statsminister

I dagens DD skriver Göran Greider bland annat följande i sin ledare:

På föräldramöten reser sig ilskna vuxna upp och förtvivlar över bristen på lärare och resurser. I nästa ögonblick kan de bli lika förtvivlade över att det blivit svårare att få äldreomsorg för sina gamla föräldrar. Sedan går många av dem som nyss varit förbannade och lägger rösten på moderaterna, som sänker skatter och ytterligare försämrar läget.
     Vad är detta? Jag menar att många människor idag står främmande inför sina egna politiska insikter:
     Exakt samma personer som klagar över att tågen aldrig kommer tycks inte koppla samman det med en regering som vägrar investera och istället sänker skatter.

Det är så sant det han säger. Folk gapar och klagar över både det ena och det andra, men inser inte att det är de själva som satt sig i skiten genom att rösta galet. Vill man att vården ska fungera; att tågen ska gå i tid; att ens barn ska få en bra utbildning... Då måste man betala SKATT. Två hundra kronor mer i var och ens plånbok köper man inga nya rälsar eller lärartjänster för. Det du får för dina två hundra extra kronor är högre patientavgifter och försenade tåg.

Två hundra kronor från alla skattebetalare i Sverige. Det får man däremot mycket för...

39 285

Den här bloggen startades som terapi och blev sedan en ventil för allehanda ämnen. Jag debatterar gärna den rådande politiken men älskar samtidigt att skriva om dagliga, tråkiga och vanliga saker. En del inlägg är bättre skrivna än andra, men ... Jag gillar det bloggen ger mig: en plats att skriftligen uttrycka mina tankar och åsikter allt medan jag inbillar mig att jag är bra på att skriva och att någon tidning ska upptäcka mig och vilja att jag ska leverera en högt betald krönika i veckan. Jag fortsätter drömma och skriver vidare...

Jag försöker vara lite underfundig och kryddar gärna mina inlägg med, mot mitt yrke motstridiga, anglifieringar (Skiten kommer att träffa fläkten innan jag slutar med dem). Jag vet inte om underfundigheterna alltid går hem... Men det är inte mitt problem. Jag är som jag är. Acceptera eller klicka vidare, liksom.

Uppenbarligen finns det folk som gillar det jag skriver. Vet inte riktigt varför dock. Kanske är det av intresse. Eller renspikad nyfikenhet. Kanske är det för att det jag skriver uppskattas. Kanske är det av skadeglädje. Nää, så kan det väl ändå inte vara? Hursomhelst, i skrivandets stund har jag haft 39 285 besök här. Det är mycket för att vara en raljerande liten sketen lärarjävelblogg. Modebloggerskorna med storsponsring har väl det antalet varje dag i veckan...

Jag är inte bitter på modebloggerskorna. Verkligen inte. Jag är stolt över min blogg! Dessutom är jag väldigt pepp!

Hinner jag få 40 000 besök före julafton?

Julklappar...

Vi ska inte köpa julklappar till varandra, Tränaren och jag. Det har vi bestämt tillsammans, för vi har redan lagt en rejäl peng på en ny TV. Det räcker så, känner vi.

Eller inte.

Det är klart att man vill ha julklappar! På 24.se kan man hitta massor med prylar (kameratillbehör, mobilgrejer och minneskort) som man både behöver och inte behöver.

Jag (inbillar mig att jag) behöver:

1. Nya hörlurar som jag ska kunna somna med i öronen.
2. Ett Psychoinspirerat duschdraperi. Är man filmfröken, så är man.
3. En dockningsstation till mobilen.

Listan kan göras längre... Kanske fylls den på senare