A new beginning

Idag har hela lärarjävelsfamiljen varit vid idrottsplatsen. Tränaren slog vårrekord på 7,2:an medan Monstret agerade PT åt den ömma modern medan hon begick debut på löparbanan.

Sjukgymnasten gav ju order om att jag skulle ha joggat innan vi sågs nästa gång. Nästa gång är på onsdag så det var på tiden...

Vilken underbar känsla det var att dra på sig tightsen! Endorfinerna rusade igång så fort jag fått på mig dem. Jag kände mig rakare i ryggen och längre än på väldigt lång tid. Tänk att det behövdes så lite för att man skulle må lite bättre i huvudet.

Det bästa med turen var dock att vi var ute tillsammans. Monstret sprang med mig medan jag joggade mina intervaller. Hon sprang över planen och mötte mig med segerbuketter och ropade "jag älskar dig, mamma!" för full hals.

Jag var klar med mina intervaller, som sjukgymnasten ordinerat, lagom till att Tränaren kom tillbaka från sin tur efter spåret. Vi stod och njöt av den fysiska tröttheten och nöjdheten en stund medan Monstret plockade mer blommor...

Livet är ganska bra ändå. Tänk vad en liten löptur kan göra...

FREE HUGS PROJECT

Ibland när man har fantasifulla och entusiastiska elever som sprider glädje bara genom sin blotta närvaro får man chansen att ta del av roliga projektarbeten.

Idag är en sådan dag. Detta plus en utförlig rapport damp ner i min inkorg idag:

 

Johanna fick, som hon säger, sin idé från denna video:



Tänk om alla vore som den lilla damen som är den första att ta emot en kram från Mann. Hon ser på honom som vore han hennes egen son; handen på hans kind och hennes leende får det att värka i hjärtat.

Mr Mann fick mer respons än Johanna, men det kan ju ha att göra med Svenssons motvilja att visa känslor och gå utanför sin comfort zone... Varför måste vi vara så tråkiga och misstänksamma?  Tänk om alla bara kunde släppa sin pinsamhetsjacka och ta emot en kram, den är ju gratis! En liten gest som säger så mycket. Alla behöver en kram då och då. Varje dag. En kram läker sår. En kram skänker glädje; tar bort irritation och grinighet. En kram säger "du är bra!".

En kram gör världen till en bättre plats.

Lokala företag och vänliga själar med smak - se hit!

Sitter och slösurfar på datorn i jakt på skolavslutningsutstyrsel. Man är ju som vanligt engagerad i studenten och det ska stås på scen. Igen.

Då behöver man se skapligt presentabel ut. Och helst inte frysa arslet av sig om det är skitväder. Och samtidigt inte verka varken over-, eller underdressed. Och så vill jag vara jag.

Hur fan bär man sig då åt?

Jag skulle vilja gå i min gula Slippery When Wet-tisha. Men då får väl alla skvallerkärringar på byn något (mer) att tala om. Dessutom sitter nog den lite för tajt nowadays så... nä. Jag behöver något med loose fit. Men inte för loose för då ser jag ut som att jag är gravid och det ska vi ju inte ge skvallerkärringarna på byn.

Eller så skulle jag vilja ha någon annan hårdrockströja. Men de är alla svarta och det rimmar ju sådär med skolavslutning...

I fjol hade jag en söt klänning. Och vantrivdes hela dagen. Det vill jag inte göra den 8 juni i år. Söta och (i mina ögon) tantiga kläder går alltså fetbort. Men en fin skinnjacka skulle ju vara najs. Om man hade haft en, eller haft råd att köpa en. Jag har hört att Jofama har fina jackor... (Jag kom just på hur jag saknar mina gamla skinnbyxor jag hade back in the day. Det kanske vore något. Jofama har sådana också. Har jag hört.)

Jag behöver hjälp. Serious help. Och sponsring, ha ha. Anyone?

Lite kredd får man i alla fall

För någon vecka sedan dök denna tweet upp i min feed:

Den där Isak känner sin fröken i och med att han tackar åt rätt håll... De senaste tre åren hade varit bra mycket tristare utan den där Isak, så tacksamheten works both ways. Och den där Erik då som dyker upp som en knight. Vilka pojkar...

Idag har jag haft besök av en auskulterande inte så gammal före detta elev som fått för sig att han ska bli svensklärare. Jag var nog lite måndagsmatt och bakis efter all rättning av nationella prov och annat för jag körde en repris av vad en av mina gamla lärare sa när han hörde att jag skulle bli svensklärare: "Nej! Gör det inte!"

Men varken jag då eller Sander nu lyssnade på det örat. Han ska absolut bli svensklärare och därför var han och hälsade på mig och mina elever idag. Sander skulle sitta med på två lektioner och dessutom spela in ett samtal mellan mig och en elev. "Hu då!" var min spontana reaktion på det senare, men det hela avlöpte så bra som det nog kunde göra en seg måndag. Sander verkade nöjd i alla fall:

Du blir en kanonbra lärare, Sander (trots att du hädar min gud!). Jag lovar att jag ska skriva en not-to-do-lista åt dig tills du tar examen så du inte behöver upprepa mina misstag... Förresten, du spelade in "fel" samtal! Två elever senare fick jag kommentaren "Du regerar i klassrummet!". Det hade varit något att spela upp för seminarieledaren. 

Och för min chef.

Vårstädning anno 2012

Jag har som synes städat lite på bloggen och jag vet som vanligt inte om jag gillar det eller inte. Jag saknar headern jag hade förut... Men. Man måste väl växa upp någon gång.

Fast det vill jag inte.

Men jag kör på annarchy-äpplet ett tag, måste ge det en chans. Man vill ju inte verka förändringsobenägen liksom.

Nationella prov

Jag har ondgjort mig rätt mycket över de nationella proven i Svenska 1 den senaste tiden. Det har varit frustration över att de ens ska göras och ångest inför rättningen.

Igår rättade jag trettiosju läsförståelseprov och fick ännu mer ångest än innan rättningen. Inte över dåliga resultat utan över hur Skolverket tänker.

Läsförståelsedelen är uppbyggd kring fem texter och frågorna är grupperade efter betygskalan E, C, och A. E-frågorna ger 1 poäng och där förväntas eleverna att i stort sett skriva av svaret ur texten, alltså inte tänka efter och analysera. På C-frågorna får man 2 poäng och här förväntas man analysera lite för att sedan gå all in mellan raderna på A-nivåfrågorna där man kan få fyra poäng.

Så långt är allt väl, men nu är det så att jag har elever som är rätt analytiskt lagda och har läst mellan raderna även på E-frågorna. Vad händer då? Jo... De får ett streck över den uppgiften. I det hundrasidiga instruktionshäftet finns riktlinjer som säger att om svaret inte är hämtat direkt ur texten så är det en inte godtagbar lösning.

Skolverket använder alltså följande formel: 

E-fråga + C-svar = F

Eleverna ska alltså lära sig att inte tänka själva; att hålla sig innanför ramarna och det känns ju verkligen positivt inför framtiden.

Grattis Skolverket! 

Ni har utfört Björklunds order om att rasera flumskolan med bravur. Det känns tryggt att vi skapar elever som inte tänker själva för sådana kan ju vara skadliga för vårt samhälle.