Mr Creedy?

Jag svimmade aldrig igår. Jag botade ilskan med att se den allra senaste avsnittet av The Big Bang Theory.

Nu är jag dock tillbaka i ilskan efter att ha frukosterat med kollegorna och diskuterat både själva debatten och mitt inlägg från gårdagen. Och nu, väl uppe i arbetsrummet, kollar jag av Facebook och Twitter och ser att jag har fått en kommentar på det senare:

Och det är fan sant. Björklund är Mr. Creedy. Creedy är en karaktär i filmen V for Vendetta som handlar om ett framtida Storbritannien med fascistiskt styre där antihjälten V, alltid iklädd Guy Fawkes-mask (ja, det är där Anonymous har fått masken ifrån), kämpar mot den totalitära staten med terroristmetoder.

Creedy är en av ledarna i det styrande så kallade Norsefire-partiet. Hans största "bedrift" är att han släppt ut ett virus bland befolkningen för att få kontroll över dem. Han är även ledaren för Norsefires hemliga polis och ska man nu dra parallellen mellan Björklund och Creedy så ser man klart och tydligt att St Mary-viruset motsvaras av alla satans reformer. The Fingermen, den hemliga polisen, är Skolverket in the flesh.

Jag borde inte hålla på med sånt här. Jag mår inte bra av det. "Hur orkar du bry dig?" frågade en kollega. Svaret är att jag inte gör det, men jag kan inte låta bli. Jag vågar inte låta blir. Jag vill inte låta bli.

Jag kan inte stillatigande sitta och bara acceptera all skit som min högste chef producerar, för tiger jag - då accepterar jag. Det är som att inte rösta när det är val - röstar man inte har man inte rätt att klaga. Så är det bara. Och därför klagar jag på det sättet jag kan - i kollegiet och i olika sociala medier. Det ger inte särskilt stor effekt, men jag har gjort vad jag har kunnat.

Att engagera sig inom politiken är inget alternativ för mig. Jag blir alldeles för arg och som ni vet blir jag ganska "okonstruktiv" när jag är arg. Det bara svartnar för ögonen och jag tappar talförmågan. Dessutom, om man ska komma någon vart inom politiken måste man först slicka en massa bakdelar och sedan sälja sin själ för att komma framåt i sin politiska karriär. Det är inte min stil. Jag vill inte vara tvungen att rösta för något jag innerst inne inte tror på bara för att få fördelar i en annan fråga lite senare. Det är så fel. Eller fel... Det är falskt - och jag är ingen falsk människa.

Även om jag ibland skulle vilja ta på mig en Guy Fawkes-mask...

"Beneath this mask there is more than flesh. Beneath this mask
there is an idea, Mr. Creedy, and ideas are bulletproof." (V, V for Vendetta, 2006)

FREE HUGS PROJECT

Ibland när man har fantasifulla och entusiastiska elever som sprider glädje bara genom sin blotta närvaro får man chansen att ta del av roliga projektarbeten.

Idag är en sådan dag. Detta plus en utförlig rapport damp ner i min inkorg idag:

 

Johanna fick, som hon säger, sin idé från denna video:



Tänk om alla vore som den lilla damen som är den första att ta emot en kram från Mann. Hon ser på honom som vore han hennes egen son; handen på hans kind och hennes leende får det att värka i hjärtat.

Mr Mann fick mer respons än Johanna, men det kan ju ha att göra med Svenssons motvilja att visa känslor och gå utanför sin comfort zone... Varför måste vi vara så tråkiga och misstänksamma?  Tänk om alla bara kunde släppa sin pinsamhetsjacka och ta emot en kram, den är ju gratis! En liten gest som säger så mycket. Alla behöver en kram då och då. Varje dag. En kram läker sår. En kram skänker glädje; tar bort irritation och grinighet. En kram säger "du är bra!".

En kram gör världen till en bättre plats.

Keanu Reeves

Jag har tidigare skrivit om Keanu Reeves oförmåga att agera framför kameran. I veckan fick jag denna från en gammal elev:





Det kan ju förklara en del...

JON, DON'T DO THIS TO YOURSELF!

Den gode Jon ska hålla sig till musiken och sången. Att drälla runt framför en filmkamera är han inte lämpad för. Alltså, jag skulle kunna göra vad som helst för att träffa denna karl, men om förutsättningen för ett möte vore att se hans insatser på film... Då vette fan.

Emma Gray Munthe, Aftonbladet 2011-12-23

...det enda du egentligen behöver veta om upplägget är att en viktig premiss för handlingen är att en bredbent Jon Bon Jovi (som här spelar artisten Jensen) i röd skinnkavaj är det hetaste som musikindustrin kan uppbringa, och således spelar på både Times Square och stans hippaste nyårsfest. 

 

Han kan ju inte rå för de roller han får, men han kan ju låta bli att gå på auditions. Ansiktsuttrycket på bilden ovan är ett av de få han har på film. Spelar ingen roll om han spelar u-båtsmatros eller kämpande konstnär; han har ändå färre ansiktsuttryck än Keanu Reeves. Det är underligt egentligen, med tanke på hur Jon med hjälp av sina pepsodentleenden och mimik styr sin publik från scenen...

Fast... Vem som helst verkar ju ha tackat ja till roller i den här filmen. Alla är med: Robert De Niro, Jessica Biel, Sarah Jessica Parker, Josh Duhamel, Michelle Pfeiffer, Zac Efron, Halle Berry, Alyssa Milano, Seth Meyers, Ashton Kutcher, Hilary Swank, Til Schweiger, Ludacris... och så Jon då. Han var nog starstruck, om nu det är en ursäkt.


Please, Jon. Cut it out. Quit acting. Don't do this to yourself.
Or us.

Höststädning del II

Nu har det ändrats lite till. Jag är inte riktigt överens med bakgrunden. Tror jag. Kanske. Eller? Vad tycker ni som läser?


I väntan på feedback bjuder jag på några trailers. Must-see-movies i höst.

Anonymous






Texas Killing Fields




In Time



Och så två för Lärarjäveln helt atypiska filmer:

Moneyball 





We Bought A Zoo

Filmtips

Michael Connelly i kombination med Matthew McConaughey kan ju inte vara fel?

Den här släpps på DVD i morgon.



Se den.
(Men boken är antagligen bättre. Som vanligt.)

It's above my pay grade

Jag funderar på att permanenta det filmcitat som varit "veckans" i säkert två veckor. "It's above my pay grade" sas av justeringsbyråagenten Richardson i George Nolfis The Adjustment Bureau och jag älskar detta citat.

Jag tror att det ska bli mitt svar på alla frågor i framtiden:

- Du Lärarjäveln, kan du hjälpa mig rensa papperskvaddet i kopiatorn?
- Nä, it's above my pay grade.

- Du Lärarjäveln, vet du när vi har APT?
- Nope, it's above my pay grade.

- Du Lärarjäveln, sitter du med på EVK:n?
- Sorry boss. It's above my pay grade.

- Mamma, kan du hämta en drickyoghurt åt mig?
- Nej, it's above my pay grade.

- Du älskling...
- No way, it's above my pay grade!

T-i-g!

O o o! Sitter och slösurfar efter att ha diskat, vikt tvätt och plockat ihop. Och druckit ett glas med Mulder och Bosch (det var gott btw) med kanal 5 och CSI Miami i bakgrunden.

Jag gillar inte den versionen, mest för att Horatio alltid ska se så jävla svår ut, men nu tänkte jag att "vad fan, jag ser ju ändå inte på det." Plötsligt hör jag en välbekant och efterlängtad röst. Tittar över skärmkanten och hittar Kim Coates, alias Tig - Sons of Anarchys galnaste bad ass - i rutan.

A sight for sore eyes.

Men CSI Miami är inte bra ändå. Varför? Den här filmen förklarar allt:



Släpp solglasögonen och skaffa ett levande ansikte, ffs!
............................

O o o igen: Poltergeist går på TCM nu!

Draktatueringar och bedömningsmatriser

Drog mig i det längsta för att se på trailern till The Girl With The Dragon Tattoo. Rooney Mara är i mina ögon en blek Lisbeth (no pun intended) och jag har ju sedan tidigare ansett att hela remaken är rätt onödig, särskilt i och med att den är inspelad i Sverige.

Men. Jag kunde inte hålla mig. Den osar David Fincher och det Fincher gör brukar inte vara dåligt. Men det är ändå en onödig film. Som jag kommer att se.




Jag kanske ska skaffa den europeiska men icke-brittiska teaser-affischen och sätta upp i klassrummet? Bara för att se om amrisarnas farhågor är applicerbara på Lilla Byn också. Sociala experiment är ju alltid roliga. Och vi sommarlovstörstande lärare har ju fått höra idag att "vi måste möta eleverna där de är, i de känslor och intressen de bär med sig" för att få dem att lyckas ta sig igenom bedömningsmatrisen. Nakna flickor borde ju appellera på tonårspojkar (och roughly 10% av flickorna)?

"Vi måste möta eleverna där de är, i de känslor och intressen de bär med sig..."

Pffft... Old news, says I.

Love-Film

Jag har nappat på ett nytt Buzzador-erbjudande... Denna gång från Lovefilm.se. Hört talas om det? Det är enkelt: man registrerar sig, skapar en lista med filmer man vill se och så skickas dessa filmer hem till en. När man har sett klart på en leverans skickar man tillbaka filmerna och så kommer det nya filmer från ens lista hem i brevlådan. Väldigt smart och praktiskt.

Man skulle ju kunna tro att den filmälskande Lärarjäveln skulle ha ett enkelt jobb att tillverka en lista med filmer som hon ville se, men se det var inte så enkelt. Det finns alldeles för många filmer på Lovefilm. Dessutom har de hela säsonger av en massa tv-serier också. Som grädde på moset eller lök på laxen säger de sig ha säsonger av vissa serier som Lärarjäveln gärna vill se; Lärarjäveln klickar säsongen in i listan för att sedan upptäcka att den inte släpps förrän någon gång i sommar. Då är mitt gratis prova-på-abonnemang slut... Grrrr.

Det är fult att luras, även om det är 1 april idag...

Att i ett luftslott leka med elden med män som hatar kvinnor

Titeln på detta inlägg skulle kunna vara en roman av Italo Calvino. Men det är det såklart inte. Det är en kontraktion av Stieg Larssons Millenium-trilogi. En trilogi som framstår som en supernova i jämförelse med Calvinos frågvisa litteratur utan svar.

Lisbeth Salander är en antihjälte. Hon har sina issues och sina tatueringar men ingen jävel får sätta sig på henne eller på dem hon på något bakvänt sätt tycker om.

Hon är stencool och jag önskar att jag hade fler salanderska drag än min svarta lugg. En extremt vältränad och nätt kropp, fotografiskt minne och extrema datorskills vore inte så dumt till exempel.

Första filmen visades på svt förra söndagen, andra delen igår och tredje delen kommer på söndag. Igår kväll satt jag och imponerades över Salander och hennes sätt att tackla saker och ting. Vad skulle du göra om du blev skjuten halvt till döds och sedan levande begravd? Gilla läget med viss panik antagligen. Men Lisbeth, hon är annorlunda. Hon är så pissed off att hon gräver sig upp ur graven, ger sig på sin onde far med en yxa, skjuter på sin halvbror för att sedan svimma snett småleende i Kalle Blomqvists famn.

Det är bara synd att Hollywood är Hollywood. Böckerna och filmerna har gjort succé i landet på andra sidan Atlanten (och typ i hela resten av världen), men vad gör de? De ska göra "egna" filmer. Man kan ju inte ha textremsor, sådant är ju fånigt. Nej, de kastar hellre hundratals miljoner dollar på att göra remakes som garanterat kommer att vara sämre än originalen. Dumma korkade amerikaner. Stupid americans! (Hamnar jag på någon sorts hatlista nu? Fränt om FBIsterna skulle knacka på!) Filmen The Girl With The Dragon Tattoo spelas ju till och med in i Sverige...  Och vad är det för en jävla titel? Vad hade varit fel med en direktöversättning? Men Who Hate Women? Kanske skulle de dumma jävla amerikanerna då tro att böglobbyn gjort en propagandafilm? Och gud förbjude att någon skulle se en sådan film... Nä, dumma jävla amerikaner.

En uppsida av remejkandet är att det är David Fincher (Se7en, Fight Club, The Curious Case of Benjamin Button, The Game, The Social Network) som sköter regisserandet. Han kan nog fixa jobbet. En som jag är mer osäker på är Rooney Mara som ska spela Salander... Men, jag ska inte döma på förhand. Det är dock lätt hänt. Noomi Rapace hade funkat i den versionen också. Det är hon som ÄR Lisbeth.

Ja, och så jag då, förstås.

Micke P

Persbrandt är tagen av polisen för knarkbrott och säger sig "älska kola". Och ja, det är väl ett ganska dumt uttalande även om det är sant. Det är inte bara ganska dumt, det är urbota korkat. Men. Och det finns ett stort men: DET ÄR HANS SAK! Varför överreagera?

Missförstå mig nu rätt. Jag är inte drogliberal. Jag är drogmotståndare. Jag kan för mitt liv inte förstå hur man kan stoppa i sig droger för att bli en annan människa. Men åter till Persbrandt. Alla vet att han har en skitstövelimage. Killen har dock varit lugn i några år. Han har gått från badboy till tvåbarnspappa med stora filmkontrakt och det är klart som fan att det måste komma setbacks någon gång. Den senaste tiden har det bara varit positiva skriverier och har man en gång varit en badboy/skit så finns nog alltid viljan att förbli det också. Det är hans grej. Det finns annat att ödsla energi på. Det verkar dock inte resten av Sveriges "skådespelarelit" tycka eftersom de fördömer Persbrandt totalt.

Helena Bergström påstår t ex att hon aldrig stött på droger under alla sina år inom branschen. Skämtar människan? Är hon blind? Saknar hon luktsinne? Knarkare finns överallt, i olika kläder och former av beroende och jag skulle tro att  en värld som filmbranschen, där den enes ego är mer uppblåst än den andres, inte är något undantag. Jag menar, när till och med jag - en sketen lärarjävel mitt ute i ingenstans - har mött och fortfarande möter folk som jag vet eller starkt misstänker går på droger så måste Bergström skämta.

Men. Det finns ett till 'men'. Persbrandts kärlek till "kola" är rätt patetisk om man jämför med Charlie Sheens dito. Och Persbrandts kärleksförklaring är endera bara dåligt tajmad eller så är han en Sheen-wannabe...

Jag sitter alltså återigen och skriver ett inlägg där Charlie Sheen förekommer... WTF?! Det är typ det tredje på en vecka. Det går utför med Lärarjäveln. Jag måste nog gå och tvätta mig med kaustiksoda, läsa ryska existentialister, se på alla Bergmans filmer och sedan börja oroa mig för att Khadaffi har kärnvapen och att Japan snart blir självlysande.

Eller så låter jag bli och fortsätter vara ytlig. Det är ju helg. Det är epic winning.

En vill-se-lista

Sex filmer jag längtar efter att se:

X-men First Class 
Ja, jag vet att det är fånigt, men jag är barnsligt förtjust i X-men. Enda nersidan med den här filmen är att Wolverine inte är med. Hade han varit med hade det å andra sidan varit väldigt konstigt, så... Jag vill se den när den kommer i juni.

Black Swan
Oscarsnominerad film om talang och besatthet. En film om vänskap som förtär. En film om mystik...

The King's Speech
Oscarsnominerad. Colin Firth. Brittisk. Kan inte vara fel.

Biutiful
Oscarsnominerad. Javier Bardem som en halvsjuk magiker på ruinens brant i Barcelona. Snygg filmning... Kan heller inte vara fel.

Four Lions
En grupp brittiska muslimer bestämmer sig för att bli självmordsbombare. Tyvärr, för sin egen del, är de rätt klantiga... Observanta läsare inser snart att Lärarjäveln just listat en komedi på sin "vill-se-lista" och det hör till ovanligheterna. Men det här är ingen dussinkomedi. Den här driver med religion, och det älskar undertecknad som bekant.

127 Hours
Ännu en Oscarsnominerad film. Denna gång en med verklighetsbakgrund. James Franco gör rollen som en "no troubles in the world"-kille som pysslar med klättring och som plötsligt finner sig fastklämd under ett stenblock i en trång ravin. Ska han klara sig? [spoiler]