11 juni 2011

It's worth all the while...

I morse när jag startade datorn hade jag fått ett meddelande på Facebook från bästa Tigrinnan. Ett meddelande som gjorde att jag grät en skvätt igen.









I will- I promise.

En tidigare elev, med lika stort chokladbehov som jag, kommenterade dan-före-studentdagsinlägget och det gjorde mig väldigt glad. Hon har funnits kvar i mitt hjärta och tydligen finns jag i hennes. Det känns tryggt. Jag är på rätt ställe.

En klok mamma sa igår att det inte finns något slut - bara en ny början. Sant. Det finns alltid plats för en sequal. Men grejen är ju att ju fler uppföljare som görs... desto sämre blir filmerna. Men, jag ska sätta mig i regissörsstolen igen i augusti, jag lovar.

Fast då har jag troligen bytt produktionsbolag.

Inga kommentarer: