Gubbar som jobbar

Tja...

Jag brukar säga åt mina elever att de ska begränsa sig när de skriver t ex uppsats så att de inte tar sig vatten över huvudet eller helt enkelt får för mycket att göra.

Gubbarna Gudarna har tydligen inte hört den föreläsningen... De har skrivit en låt som handlar om en man som blir inkallad och måste åka från sin tjej; hur hennes liv ser ut i frånvaron av mannen och hur det är när han kommer tillbaka. Låter ju rätt simpelt egentligen, men icke. Här ska det inte begränsas till få, men talande, bilder. Här slås det på stort. En fyraminuterslåt blir till tre videoversioner som berättar olika delar av låtens plot.

Man kan ju inte säga annat än att gubbarna jobbar.

What About Now - Chapter II

Alltså... Jag skrev ju i förra inlägget att det fanns mycket som retar mig och som försöker få mig att slåss. Det är så till den milda grad sant att jag faktiskt inte vet var jag ska björklund. Förlåt, börja menade jag.

Det är idag 550 dagar kvar till valet och jag har redan bestämt mig för vad jag ska rösta på.

Jag förespråkar alltid att man inte ska välja utifrån en enda sakfråga utan försöka se helheten och vilka följder ens val ger. Det är väl ingen nyhet att jag är röd i mitt tänk och att vi har två partier som hävdar att de är röda. Det ena, det större av dem, har dock mer gått mot en lilaaktig ton i och med att de närmar sig "fel" block och det har gjort ont i mig att se detta hända. Jag håller inte med dem längre. De är för fega. För mesiga. Det är en anledning till att jag lämnar det parti jag fått med modersmjölken.

En annan anledning har med sakfrågor att göra. (S) presenterar ingen tydlig skolpolitik. Visst, de säger ofta att Björklund och hans lakejer har fel och det gillar jag ju.

Jag jobbar ju som bekant i en liten gymnasieskola som till stora delar står på minerad mark, för att inte säga undergångens brant. Vi kämpar mot små barnkullar, inkompetenta politiker på alla nivåer och konkurrerande skolor. Vissa av dessa skolor är friskolor - startade och drivna som företag. Företag vill man att ska gå med vinst och det gör friskolorna genom att de - som alla andra skolor i Sverige - får skolpeng som sedan ägarna lyfter som löner och bonusar. Så håller man på tills det inte finns några fler sekiner i kassakistan och vad händer då? Jo, man försätter sitt företag i konkurs.

Vad leder då detta till? Jo... att ett stort antal elever som har valt denna skola för att den verkat vara den bästa inte har en skola att gå till utan måste söka sig någon annanstans - mitt i en utbildning. Ain't that swell?

Just friskolor och deras vinstuttag är en stark sakfråga för mig. De blåa ser inget fel i att chefer tjänar pengar på skolor och (S) säger inget alls. Men Jonas Sjöstedt vill ha en lag mot vinstintressen i skolor och DÄR bestämde jag mig.

What About Now - Chapter I

Jag skriver inte så mycket nuförtiden.

Det finns fortfarande saker som retar mig och försöker få mig att slåss med väderkvarnar och ducka för skit som flyger ur fläkten, men jag orkar inte ta tag i dem. Jag har resignerat.

Det gör ont att resignera. En stor käftsmäll varje morgon jag försöker motivera mig att gå upp och släpa mig ur sängen. Jag håller på att bli bitter.

Jag sa en gång i min tidiga lärargärning att den dag jag blivit bitter så ska jag se mig om efter ett annat jobb, för har man blivit bitter så tillför man inget längre. I alla fall inte i den verksamhet som jag befinner mig i.

Nu är jag där, vid bitterhetens brant och vet inte om jag ska hoppa ner i det beska djupet eller om jag ska vända om, ännu en gång, och försöka ta omtag. Jag förstår nu de bittra lärarna som jag tidigare föraktat så djupt att det gränsat till avsky. Jag förstår varför de hänger kvar, varför de inte bara slutar och lämnar plats åt någon mer inspirerad, outbrunnen, förmåga.

Det är svårt att ta steget hit eller dit, och innerst inne vet jag att jag inte VILL sluta vara lärare. Jag har fortfarande en massa roliga idéer och ungarna verkar ju trivas på mina lektioner (gårdagens tyskelever undantagna, för de blev verkligen knäckta... I alla fall en del av dem. *ondskefullt skratt*). Men det finns så mycket annat inom skolans värld som är åt helvete och som drar ur oss all energi och lite till.

Ja, oss. Det är inte bara jag som känner så här. Missnöjet pyr hos lärare i hela landet för att politikerna som styr inte lyssnar på oss och våra behov. Det är svårt att ändra i den lilla skolan när storebror bara jävlas med en...

Nä, jag ska inte sluta som lärare. Jag ska försöka vara läraren som inspirerar, men samtidigt ska jag också försöka vara den som inte tiger. Den som är obekväm och säger ifrån.

Om jag överlever vårens nationella prov och betygsättning.

What About Now?

So, what about now?

En väldigt bra fråga och det kommer ett annat inlägg om det om en stund... Men just nu vill jag bara meddela mina läsare (om ni finns kvar där ute i etern fortfarande trots min långvariga tystnad) att Bon Jovis nya skiva har just släppts och att det känns så här:

Att den sedan inte riktigt motsvarade förväntningarna är en annan sak. Det finns några guldkorn på den, men i stort är den inget annat än en anledning att åka på ännu en världsturné. Och jag klagar inte!