25 november 2010

Pyssel och knåp

I helgen när Lärarjäveln var i Jönköping och lättade var hon in på Indiska och där hittade hon roliga siffror i metall som skulle fästas på ljus. Som en adventsljusstake. Ja, ni vet... Hursomhelst. Jag trodde att jag köpte dem så när vi var förbi IKEA en sväng slogs jag med tanter om de sista blockljusen i "rätt" storlek och letade efter ett fint fat att ha den alternativa adventsljusstaken på.

Så kommer man då hem och letar efter de där metallsiffrorna för att visa Tränaren hur jag hade tänkt mig den alternativa staken (no pun intended). Då slår det mig: Jag köpte dem inte. Detta faktum gjorde catfightsen på IKEA helt redundanta och pengar hade följdaktligen kastats i Vättern.

Vad gör man då, när pysselandan faller på och Monstret ändå sitter och "pärlar"? Jo, man gör egna siffror.
Och rätt bra blev det väl?

Nuts

Monstret driver mig till vansinne. Fjärde dagens vabb och så här nästan mitt på dagen känns det rätt onödigt. Hon skulle ju kunna vara på dagis. Inte. Hon orkar inte leka långa stunder och då ska man inte vara på dagis. Men nog skulle jag vilja skjutsa dit henne. Hon tjatar hål i huvudet på mig...

Det är lite lustigt egentligen. När Tränaren är hemma med henne så kan hon leka själv, men när jag är hemma med henne är detta stört omöjligt. Jag är dessutom värdelös på att leka.

Idag är det Öppet Hus på Lärarjävelns skola, men det ska jag tydligen inte bry mig om eftersom jag är hemma och vårdar barn. Känns lite konstigt, men det är bara att acceptera. Tränaren behövs där mer än jag.

I morse skulle det ha varit programansvarigmöte - om rektorn hade dykt upp. Det är till att ha koll... Men har man sagt upp sig så behöver man väl kanske inte bry sig så mycket.

23 november 2010

FAQ:s?

Lovar du att vara ärlig? Ja. Typ.

Du heter:
 Anna

Smeknamn: Har inget som "alla" använder.

Låt som när du är ledsen sörjer till? När jag är ledsen vill jag inte lyssna på låtar jag blir ledsnare av, det blir pepp-låtar istället.

Beroende av: Bon Jovi, snus och sömn

Vem behöver du mest just nu: John Blund

Vad tror folk om dig? Att jag nog är rätt trevlig. (Hoppas jag. Alternativet är att de tycker att jag är rätt patetisk i och med min Bon Jovi-addiction.) 

Stämmer det? Ja. Båda alternativen.

Vad får du oftast komplimanger för? Jag förstår inte komplimanger.

Brukar du skratta för dig själv? Ja

Vad står det i ditt senast inkomna SMS?: :)

Var bor du? Byhåla

Trivs du där: Ja och nej

Sprit, cider, vin eller öl: Ale

Brukar du bli för full: Nej.

Vad har du för mobil operatör: Telia

Är du allergisk i mot något: Nej, men någon. Han heter Björklund i efternamn.

Har du haft sex idag: Nej

Nästa mål i ditt liv: Överleva

Hur svarar du i mobilen: Det beror på vem som ringer.

Vem ringde du senast? Tränaren

Antal timmar sömn inatt: Jag är för trött för att tänka efter.

Sov du ensam: Nej

Tycker du om din pappa: Ja

Brukar du komma i tid: Ja, i god tid. Jag är sen om jag har fem minuter till godo.

När mår du bra: På sommarlovet

När blev du fotad senast: Vet inte.

Hur känner du dig nu: Likgiltig 

Vanligaste färg på dina kläder: Svart och grå

Är du smart: Ja, fast ibland tvivlar jag.

Var du aktiv i skolan: Jodå.

Vad saknar du: Peace of mind och en shitload med pengar.

Hade du en bra kväll igår: Ja, förutom att jag hade ångest över att Monstret var sjukt.

Favoritdryck på morgonen: Kaffe och Proviva Hallon & Granatäpple

Rakar du benen: Ja

När brukar du oftast gå och lägga dig: Runt midnatt

Är du blyg? Nej, inte så värst.

Sysslar du med någon idrott: Idrott? Är yoga idrott?

Tror du på kärlek vid första ögonkastet: Det är ungefär lika sannolikt som en storvinst på Triss.

Är du bortskämd: Nope

Vad gör du i morgon: Jobbar, kanske. Det beror på Monstret.

Vad är det värsta du vet? När folk säger åt mig vad jag ska göra.

Hur mycket pengar brukar du slösa på en vecka? Det beror på veckan.

Vad behöver du just nu? Sova

Vilken kändis tycker du är en bra förebild? Kändis? Förebild? Skämtar du?

Vad längtar du till? Jullovet

Har du bra vänner och äkta vänskap? Jo

Vad är det finaste du fått? Min dotter

En speciell dag du minns: Första BJ-konserten, Monstrets födelsedag och en viss dag när en modevisning gick av stapeln.

Hur gammal är du: 27 har jag ju sagt. Sluta tjata!

Tycker du om någon just nu: Ja

Om fem månader: Fyller Monstret 4 år och det är snart påsklov.

Du samlar på: Allt

Gröna eller röda äppeln: Röd-gula

Vem ringer du när du är arg/ledsen: Tränaren

Vilken tid gick du upp idag: 08.59

Har du sovit i din egna säng inatt: Ja

Har du strumpor på dig nu: Ja

Vad ska du göra ikväll: Se på House och sedan sova

Är det okej att gråta: Ja

När grät du senast: Igår

Vad skulle du göra om du vann en miljon: Betala klart studielånet

Bär du glasögon eller linser: Glasögon

Tycker du det är viktigt att ha märkeskläder: Nej 

När går du upp ur sängen en helgmorgon: Så sent som möjligt vilket kan innebära allt från 7 till 9.30 beroende på Monstrets mamma-behov.

Har du piercing: Nope.

Vill du gifta dig: Ja, men absolut inte i kyrkan.
 
Vill du ha barn: Förutom det jag har? Neh.

Solar du ofta: Nej 

Är du bra på att laga mat: Ingen har dött av det än.

Gillar du att dansa: Nej

Är du flygrädd: Nä.

Vad dricker du helst när du är törstig: Mineralvatten

Vilken är din favoritglass: Pannacotta-glassen på Glassgården.

Tror du på ett liv efter döden: Jo

Tycker du om sushi: Nej

Vad äter du helst när du ser på film: Popcorn eller något som inte låter så mycket.

Bor dina föräldrar tillsammans: Ja

Har du tandläkarskräck: Ja

Är du morgon- eller kvällsmänniska: Kvällsmänniska

Vilken ögonfärg har du: blågrönbruna

Har du någon gång gråtit dej till sömns: Många gånger

Biter du på naglarna: Nej 

Röker du: Nej

Hur ofta tränar/motionerar du: Ibland, men numer allt för sällan. Är periodare.

Senaste låt du hörde: This Is Love This Is Life

Vad gör du på helgerna: Så lite som möjligt.

Är det tisdag idag?

Jag är så trött att jag knappt vet vad det är för dag idag. Monstret har hostat, snorat, gråtit, sovit, hostat, väst, gråtit (fast mamma säger att det blir mer snor då), hostat, fått halvpanik, bett om nässpray, varit uppe och kissat (grät samtidigt för att hon var så trött), sovit och faktiskt sovit lite till. Jag har med andra ord sovit rätt mycket i natt, men det har varit i 45-minutersintervaller...

Hon är varm idag också. Har feberrosor på kinderna. Det är tredje dagen med feber. Det är ju inte bra? Hennes "fästman" hade så för någon vecka sedan och den gullplutten överlevde så det lär väl Monstret göra också.

Tack för tipsen i förra inlägget! Jag ska försöka få tag på hostmedicin idag. Jag vet bara inte hur. Men det löser sig.Katarina:  Monstret har både Airomir och Pulmicort sedan det konstaterades förkylningsastma för 1,5 år sedan. Men jag tror att jag måste öka dosen...

22 november 2010

Hostihack

Monstret är sjukt. Mamman är ledsen över att dottern inte mår bra. "Offrar" lätt en studiedag om GY11 för att få vara hemma med henne, även om det dåliga samvetet works both ways.

Monstret är som Spader, de har samma nemesis: Hostan. Spader gick (går?) på Cocillana men morfinbaserade läkemedel är ju inte direkt toppen för treochetthalvtåringar... Men varför kan det inte finnas en GOD hostmedicin för barn? En hostmedicin som är slemlösande och dämpande samtidigt. Ska det vara så svårt? Tips mottages tacksamt.

21 november 2010

Kan det vara...

...mig hon beskriver i detta inlägg?

Jönköping ToR

Jag har inte kunnat skriva om vad som skulle ske i helgen utifall att "någon" skulle läsa bloggen... Men nu kan jag i alla fall berätta att i fredags drog undertecknad, Tränaren och reservfamiljen ner till Jönköping för att hälsa på "reservsyskonen" varav den yngsta inte hade en endaste aning om att vi skulle komma. Alla andra utom hon visste att vi skulle komma och hennes sambo hade stora svårigheter att undanhålla hemligheten. Men det lyckades och hennes min när vi dök upp på hennes jobb var obetalbar!

Helgen har varit helskön med många skratt och mycket Sukiyaki, dagcenter, god mat, en och annan öl, god sömn på luftmadrass, kändistävlingar, hockey, "kvällsljug", mysfrukostar och ja... det har varit underbart!

Att Monstret var hos mormor och morfar och lyckades bli sjuker är ett problem som vi tar i morgon. Nu när hon ligger i vår säng och sover lugnt, njuter vi fortfarande av helgens roligheter!

Helgens soundtrack - utan uppehåll:

18 november 2010

Tur att man har elever...

Efter ett år som blogginnehavare har jag upptäckt statistik-fliken... En elev satt och kollade sitt programs blogg och deklarerade att de hade 5000 unika besök i veckan. Jag blev nyfiken och såg då att de använde Blogspot och att det faktiskt fanns en statistiksida...

Man lär sig något nytt varje dag, that's for sure.

Idag värker skallen fortfarande. Orkade inte ens iväg på den efterlängtade yogan igår. Jag behöver energi. Förhoppningsvis hittas det lite av den varan i helgen.

Nä, vad säger ni? Lite Bon Jovi kanske? Självklart... Jag uppmanar härmed både er och mig själv att KEEP THE FAITH!





Och apropå Bon Jovi så kan ni, kära läsare med Spotify-konton, hjälpa mig att vinna ett USB fullproppat med Bon Jovi-låtar och videos genom att börja prenumerera på den här spellistan.
Snälla? :)

17 november 2010

Nationellt prov

En anledning till att jag är slut som människa är dessa infernaliska nationella prov. Det var hur tungt som helst att gå upp i morse. Jag var extremtrött trots att jag sovit hela natten och flera timmar föregående dag. Det var mycket som skulle kommas ihåg och det gjorde mig stressad och stress är inte bra för mig. Alls.

Men nu när jag sitter och vaktar mina stora barn medan de skriver känns det ganska bra.

Och nu kom fikat också. Lovely.

Update: Klockan är nu halv ett och jag har fortfarande sex personer kvar att vakta... 1½ timmes skrivtid kvar och mitt huvud håller på att sprängas.

Uppdatering på värkfronten

Tio minuter efter gårdagens inlägg blev jag akut illamående, trodde att jag skulle spy på arbetsrumsgolvet. Tränaren beordrade mig att åka hem och lägga mig. Jag lydde order och sov i tre timmar. När jag sedan vaknade var jag hungerdarrig men det var svårt att plåga i sig pastan. Sen var det bara att försöka ordna anletsdragen och dra till vårdcentralen

Doktorn var ganska snäll. Jag fick inga värktabletter! Vad jag däremot fick var en tid för röntgen av lederna och en massa provtagningar. Röntgen ska gå av stapeln på fredag morgon.

Medan jag låg i sängen hemma började jag fundera på min värk. Den är antagligen inte reumatisk alls. Den är med största sannolikhet psykosomatisk.

Jag har ingen gnista kvar. Jag har ingen ork. Jag har ingen inspiration.
Jag vill vara jag igen. Frågan är bara var "jag" är.

16 november 2010

Värk

Jag önskar det vore träningsvärk jag hade men det är det inte. Dessutom sitter värken i fingrar och händer och senaste (och enda) gången jag haft träningsvärk där var efter en sex mil lång skotertur i de "riktiga" fjällen.

Bästaste sjuksyster tyckte att jag skulle ringa till vårdcentralen och skaffa en telefontid hos min husläkare. "Vilken husläkare?" blev mitt svar. Vi har den stora förmånen att alltid ha stafettläkare som husläkare vilket innebär att det aldrig är samma person man får prata med från gång till gång. Men, eftersom jag litar på sjuksyster så ringde jag och fick en tid fyra dagar senare. Sjuksyster peppade och sa att jag skulle tjata så jag fick en remiss till reumatologen på en gång.

Det funkade inte. Doktorn misstrodde mig och därför ska jag dit idag på eftermiddagen för att bli tittad på och antagligen hånad. Hånad på så sätt att jag kommer att få ett recept på värktabletter som ska ätas först innan han ens kan överväga att skriva en remiss till högre instans. Jag vet redan nu att det kommer att bli så vilket gör att det känns ganska onödigt att gå dit... Tränaren sa att han kanske skulle följa med mig dit (jag hoppas att han gör det) och raise some hell, "för det gör du inte själv". Och det påståendet är antagligen sant.

Jag hatar att käfta mot läkare. Jag borde inte ha problem med det, men det har jag. Särskilt när de kommer in med den där "du-tar-upp-min-tid-med-dina-patetiska-problem"-blicken. Då vill jag bara be om ursäkt och gå därifrån och det kommer jag antagligen att göra om inte Tränaren följer med mig dit.

Dagen började uselt och det känns som att det kommer att fortsätta på samma sätt...

13 november 2010

WTF?!

Nu är jag fan kränkt. Och jag är väl medveten om att jag är fånig eftersom anledningen till min kränkthet (?) antagligen uppfattas som fånig av den breda allmänheten - men det skiter jag i, för jag är KRÄNKT.

Satt och läste gårdagens Aftonblad vid frukosten och jag retar mig på att jag retar mig på vad deras fjortonåriga "journalister" och "recensenter" skriver... när plötsligt en skivrecension dyker upp för mina ögon. Tove Styrke (som tydligen blev trea i Idol ifjol, men som min hjärna sållat bort för länge sedan) har tydligen släppt en fullängdare och Per Magnusson på Nöjesbladet hade lite (med betoning på lite) att säga om den. Och det är här kränkningen kommer in i bilden.

Magnusson berättar att Styrke medverkat i ett radioprogram och att hon spelat en massa musik som inte var hennes egen där, och det gillade Magnusson tydligen för han tillägger (med undertonen och det var tur det) att "inte en enda sång signerad Bon Jovi eller Lenny Kravitz." Vad fan? Vad ska han dra in Bon Jovi för?! Sedan fortsätter han med att säga att Styrke är influerad av Robyn:
 Parallellen till Robyn är oundviklig. Men att vår just nu starkast lysande internationella popstjärna inspirerar unga artister är bara logiskt och någonting vi får vänja oss vid. Och det är naturligtvis alltid att föredra framför Bon Jovi.

Vad faaan?! Igen. Jävla idiotrecensenter som aldrig kan säga att "jag tycker..." utan ska leverera universella sanningar som den breda allmänheten ska acceptera utan att knysta. Jag vet inte vad Magnusson försökte få fram med sina remarks om Bon Jovi, men om det var för att skita ner fjolårets Idol-segrare Erik Grönwall för att han uppenbarligen har en och annan pudelrock-gen SÅ SKRIV DET DÅ! Var inte så jävla subtil...

12 november 2010

Muntliga presentationer

Svensklärarjävlar har fullt upp den här tiden på året. Eller, ja... Vi har alltid fullt upp, men särskilt mycket just nu i nationella provstider.

Idag har 8 av Lärarjävelns ungar hållit sina muntliga presentationer och de gjorde det galant. Sånt gör ens dag, det kan jag lova! Att jag dessutom omnämndes i tre av talen gör ju saken ännu roligare. En elev pratade om hur det skulle vara om alla talade samma språk. Han avslutade det hela med en liknelse som jag levererat (om något annat) för ett tag sedan: "Om alla talade samma språk så vore det nog lite som vår fröken sa häromveckan; som en Gott&Blandat-påse med bara lakrits."

En annan elev pratade om chatt- och spelspråk och uppmanade i sin inledning sina klasskamrater att (fritt översatt från CS-språk) "typ inte vara rädda för fröken trots att hon sitter där med laddat vapen och är alldeles 1337." Jag vet att 1337 betyder leet men jag hade förträngt vad det stod för och blev lite förnärmad, men när eleven senare delade ut en ordlista så kom jag ju på vad det betyder... Det härstammar från ordet 'elite'. Jag blev genast mycket gladare.

Ytterligare 8 presentationer väntar i eftermiddag och jag ser fram emot dem med spänning och tillförsikt.

Jag har duktiga ungar.

10 november 2010

Snööööö

Så har den kommit. Igen. Och jag hatar den redan.

Det rimmar lite illa att hata snö när man bor där Lärarjäveln bor. Det rimmar ännu mer illa med att Lärarjävelns man (inte än, men någon gång kanske...) försörjer sig på att undervisa ungar i snowboardåkandets konst. Dessa ungar spenderar Lärarjäveln rätt mycket tid med i klassrummet och ni kan ju tänka er hur det låter där:

Lärarjäveln: Nej, usch! Nu snöar det igen!
Unge 1: Jaaaa, jippiiiii! Nu får vi åka på riiiiktig snööööö i morgon!
Unge 2: Jaaa! Vi sticker och railar efter skolan - skönt att slippa köra snö från ishallen!
Unge 3: Jaaaa! Eller... Sa du "Usch"?
Lärarjäveln: Ja, jag sa usch. Jag hatar snö.
Unge 1-3: Är du galen?!
Lärarjäveln: Uppenbarligen. Eller så är jag den enda i sällskapet som är vid sunda vätskor.
Unge 1: Sunda väskor?
Unge 2: Va?
Unge 3: Sunda vätskor, sa hon. Jag tror det var en diss. Var det det?
Lärarjäveln: Inte skulle väl jag dissa er! 
Unge 1-3 pratar i munnen på varandra om hur skönt det är att säsongen dragit igång på allvar medan Lärarjäveln inser att den ironiska generationen är utbytt mot något annat...

9 november 2010

This is love, this is life.

These days what’s left of me ain’t no Prince Charming
And my Cinderella feels like she stayed at the dance too long
We ain’t got much but what we got is all that matters
We’re pickin’ up the pieces, tryin’ to put ‘em back where they belong

Oh, it’s gonna be alright
This is love, this is life
When times get tough we’re still worth the fight
This is love, this is life
The road here’s paved with the brokenhearted
We gotta finish what we started
Oh, better hold on tight
This is love, this is life

These days it seems like there’s three sides to every story
There’s yours, mine, lately there’s the cold hard truth
Who cares who’s wrong or right when we turn out the lights?
We’ll find forgiveness when we’re in each other’s arms tonight
It ain’t pretty but somehow we always make it through

Oh, it’s gonna be alright
This is love, this is life
When times get tough we’re still worth the fight
This is love, this is life
The road here’s paved with the brokenhearted
We gotta finish what we started
Oh, better hold on tight
This is love, this is life

En sann låt för småbarnsföräldrar...

4 november 2010

Tentahelvetet är färdigt och det är jag också.

Dagens sötlakritsögonblick 1
Den här låg i brevlådan:













Sötlakritsögonblick 2
Chokladen jag och Monstret köpte oss på väg från jobbet.

Sötlakritsögonblick 3
När Tränaren sa åt mig att åka till jobbet och skriva klart den där sabla tentan. Ifred.

Sötlakritsögonblick 4
Leendet som spred sig i mitt ansikte när jag hörde nanananana-introt till den här:



Sötlakritsögonblick 5
När jag åker hem från jobbet kl. 22.05 en torsdag efter att ha skrivit klart en tenta som till slut blev 21 sidor. Hur var det nu jag brukar säga till mina elever? Kvalitet framför kvantitet?
Stackars lärare som ska läsa...

2 november 2010

Gott och blandat

Denna dag har varit som en Gott&Blandat-påse full med gröna godisar. Sådana där som jag gillar minst.
Morgonmöte med arbetslaget utan frukost i magen. Jippi. Utvecklingssamtal varje ledig minut. Så här i efterhand hade det varit enklare att tvinga ungarna till skolan på fredag trots att de har APU. Utvecklingssamtalen är dock inga gröna godisar, de är mer gula eller röda.

Vad som är en grön godis är dock filmtentan jag sliter med. I söndags, efter att ha fått lite sovmorgon efter allt jobb på Företagsmässan, skrev jag 13 sidor. Tränaren tyckte att jag var galen när jag sa att jag ändå inte var klar. En fråga kvar. Den har jag, under de få ögonblick jag haft "ledigt", slitit med idag.Jag har skrivit fyra sidor och jag är inte ens halvklar med frågan och det känns som att jag bara svamlar och bristen på kontinuerlig arbetsinsats gör att texten känns a wee bit upphackad. Ungefär som en franska nya vågen-film. Det kan jag ju ta med som slutargument...
Typ:
 "Det du nu har läst och antagligen tolkat på ditt eget lilla sätt, kära lärare och läsare, är inget annat än en hommage till Godard. Det du ansett som upphugget och osammanhängande är ett stilistiskt drag och den ironi och sarkasm som synts mellan raderna emellanåt är bara mitt sätt att kommentera det materialistiska, på gränsen till kannibalistiska, samhälle - präglat av småborgerlighet - som jag tyvärr lever i."

Det lät väl lite lagom pretentiöst?

Det har funnits sötlakritsögonblick också. Som när Spaders Äldste helt plötsligt satt i vårt fikarum och jag kände mig genuint glad för första gången på hela dagen. Tack för det oväntade men ack så glädjande besöket!

När arbetsdagen led mot sitt slut och jag sträckte mig efter min Gott&Blandat-påse för att ta en ny bit fick jag tag i ännu en grön. Sprang runt, mer än sen till hämtning av Monstret på dagis, och letade efter Tränaren för att få bilnyckeln så att jag skulle kunna åka och hämta nämnda barn. Hittade honom efter ungefär ett 400-meterslopp runt skolan. Han hade lagat mat med sina ettor på min lektion och som "tack för lånet" av densamma skulle jag få mat. Fick jag det? Nej. Ännu en grön godis alltså. Jag var gråtfärdig när jag gick till bilen.

Ute: Spöregn. Detta resulterade dock i ett gapskratt av sötlakritskaliber när Monstret konstaterade att "Det regnar för jävligt ute." För jävligt. Man ska inte skratta åt sådant, men jag kunde inte låta bli. Som belöning för den välvalda och för situationen välpassande svordomen blev det hamburgare till middag.

Jag hoppas på mer sötlakrits i morgon. Eller choklad.
Choklad är bättre.

Fast Bon Jovi är ändå bäst: